Tre män döms till olika långa fängelsestraff för grovt penningtvättsbrott och näringspenningtvätt, grovt brott. Brotten ägde rum genom så kallad Hawala-verksamhet.
En 62-årig man döms av tingsrätten till fem år och tio månaders fängelse för grovt penningtvättsbrott och näringspenningtvätt, grovt brott, samtidigt som en 73-årig man dömdes till fängelse i fyra år och åtta månader för grovt penningtvättsbrott och näringspenningtvätt, grovt brott. Även en 53-årig man dömdes till fängelse i två år och sex månader för näringspenningtvätt, grovt brott. Ytterligare en man som åtalades i målet frikänns.
200 miljoner kronor överfördes oredovisat till andra länder
Det var i centrala Malmö ett växlingskontor användes för att tvätta 76 miljoner kronor från narkotikaförsäljning. Samtidigt överfördes oredovisade pengar, genom så kallad Hawala, överstigande 200 miljoner kronor mellan olika länder och orter – utan att flyttas rent fysiskt. Det framgår av ett pressmeddelande från Polisen som skriver om domen.
– Växlingskontor som erbjuder den här typen av tjänster är ett brottsverktyg för de kriminella nätverken och en möjlighet att obemärkt förvara sina brottsvinster. Det är därför som arbetet mot den här typen av verksamheter är väldigt viktigt, säger Yasmin Apatzidou, finansiell utredare på regionala utredningsenheten Syd, med ansvar för aktuellt ärende.
I tingsrättens dom framgår det att det ställt utom rimligt tvivel att 73-åringen och 62-åringen ”uppsåtligen, tillsammans och i samförstånd med varandra och andra, i Sverige under tiden september 2019 – augusti 2020 har begått brott inom ramen för näringsverksamhet genom att vid flera tillfällen från olika personer mottagit totalt cirka 76 miljoner kronor som härrört från narkotikabrottslighet”.
Efter mottagandet har de förvärvat, växlat, överfört eller lämnat ut pengar till olika personer. Deras åtgärder har syftat till att dölja att pengar eller annan egendom härrört från brott eller brottslig verksamhet eller till att främja möjligheterna för någon att tillgodogöra sig egendomen eller dess värde.
Polisen uppger att det på ytan var det ett helt vanligt företag som bedrev växlingskontor med en bokföring som utåt sett var mer eller mindre korrekt. Företaget arbetade också aktivt med att utbilda sin personal för att motverka och upptäcka penningtvätt. Men efter att polisen 2020 börjat utreda grova narkotikabrott, vilket två män även dömdes för, skulle företagets verkliga verksamhet avslöjas.
– En del av bevisningen i narkotikaärendet bestod av meddelanden på Encrochat där de båda männen chattat med en person som på begäran skickat ekonomiska sammanställningar till de två männen vilket ledde till misstanke om hantering av pengar som kunde kopplas till narkotikaförsäljning, säger Yasmin Apatzidou.
Belopp kvittas mellan förmedlare
Samtidigt misstänkts 73-åringen och 62-åringen även ha bedrivit en oredovisad, icke registrerad så kallad hawalaverksamhet. Det innebär att pengar överförs mellan olika länder eller orter utan att de fysiskt förflyttas. Polisen beskriver att detta sker genom att beloppen kvittas mellan en förmedlare och en annan, och att det vid enstaka tillfällen, genom penningkurirer, görs fysiska överföringar. Enligt Polisen är det ett nätverk som bygger på förtroende mellan förmedlarna i nätverket.
Åtalet uppgår till cirka 113 miljoner kronor och gäller transaktioner överstigande 50 000 kronor. Till sin hjälp hade männen anlitat en penningkurir, en 53-årig man, som tog emot och transporterade pengar från hawalaverksamheten. Även han stod åtalad i den 16 dagar långa rättegången.
Under hösten 2020 togs beslut om hemliga tvångsmedel i form av bland annat telefonavlyssning, och kameraövervakning. Enligt Polisen bedrevs det samtidigt också spaning mot växlingskontoret. När tillräckligt med material dokumenterats och analyserats gjordes den 24 november 2020 ett koordinerat tillslag i tre företagslokaler och i de misstänktas bostäder.
– I en kartong hittades en miljon kronor i 1000-kronorssedlar och på en av företagsadresserna återfanns 750 000 kronor i en avfallspåse hängandes på en klädhängare, för att ge två exempel. När den huvudmisstänkte greps hade han en USB-sticka med en manuell bokföring i fickan. Omfattningen av den illegala verksamheten hade inte kunnat kartläggas utan Excelfilerna från USB-stickan, säger Yasmin Apatzidou.
Beslag vid husrannsakan
Polisen berättar att det vid tillslaget togs över 100 IT-enheter i beslag, bland annat mobiltelefoner, surfplattor och datorer. Även kontanter i olika valutor, till ett värde av cirka 9,4 miljoner kronor, togs i beslag. Kontanter som inte fanns inslaget i företagets kassaregister. Förutom kontanterna på växlingskontoren beslagtogs även 3,1 miljoner kronor i kontanter samt guld till värde av 1,5 miljon kronor i bankfack tillhörande anhöriga till de två huvudmisstänkta.
”Tack vare att mer eller mindre varenda vrå av växlingskontoret var kameraövervakat av växlingskontorets egna kameraövervakning fick polisen tillgång till ett detaljerat bevismaterial som togs i beslag”, skriver Polisen i pressmeddelandet.
– Vi kunde följa inslagningar i kassan som syns på kameraövervakningen och sedan jämföra det med kassaregistret, vilket inte visade sig stämma. Genom kameraövervakningen kunde vi även jämföra hawalatransaktioner med excelfilen och med chattmeddelanden till och från olika kontor från den huvudmisstänktes mobil. Det tog lång tid att gå igenom all övervakningsfilm, men det har varit en stor tillgång i utredningen för den har visat på hur saker och ting gått tillväga, säger Yasmin Apatzidou.
När domen nu kom i tingsrätten förverkades över 12 miljoner kronor.
– Domen är ett resultat av ett omfattande utredningsarbete som pågått under 2,5 år. Det har varit ett stort och komplicerat pussel att lägga. Förutom den förstärkta regleringen av valutaväxlare som föreslås träda i kraft 1 januari 2024 är det nödvändigt att det även ställs högre krav på valutaväxlares riskbedömningar av kunder och rutiner för kundkännedom. Desto större risk desto större behov av reglering och kontroll av att reglerna efterföljs, säger Yasmin Apatzidou.
