En man som sålde sju bostadsrätter mellan 2014 och 2016 hävdar att de varit hans privatbostäder.
Kammarrätten anser att det klart framgår att hans avsikt inte varit att använda dem som permanent , utan enbart med avsikt att omsätta dem med förtjänst.
Därför ska försäljningarna beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet.
Skatteverket beslutade den 22 mars 2018 om den 33-årige mannens beskattning avseende beskattningsåren 2014-2016.
Beslutet innebar att han, för sju försäljningar av bostadsrättslägenheter beskattades i inkomstlaget näringsverksamhet istället för i inkomstslaget kapital, samt att han nekades avdrag för vissa kostnader avseende förbättringsutgifter och skattereduktion för rotavdrag. Vidare påfördes han skattetillägg och nekades ersättning för ombudskostnader.
33-åringen har uppgett att han sålt två av lägenheterna på grund av att han i november 2013 blev uppsagd från sin anställning. Därefter han en tredje tillfällig bostad i väntan på att få ett nytt jobb.
Undantag från skattskyldighet för ideell förening
Vad krävs för att inskränkt skattskyldiga juridiska personer så som ideella föreningar, stiftelser och registrerade trossamfund ska vara undantagna från skattskyldighet? Ulla Werkell redogör för regelverket, mot bakgrund av en aktuell kammarrättsdom rörande en bastuförening och kravet på allmännyttigt ändamål – ett avgörande som visar att frågan inte är helt utredd, trots ganska omfattande praxis från Högsta förvaltningsdomstolen.
Sålt tio bostäder på sju år
Förvaltningsrätten i Stockholm konstaterade inledningsvis att domstolen först måste ta ställning till om bostadsrätterna ska klassas som privatbostäder eller näringsbostäder. Om de anses utgöra näringsbostäder är prövningen sedan om 33-åringen har bedrivit näringsverksamhet och i sådana fall om bostadsrätterna ska anses utgöra lagertillgångar eller kapitaltillgångar.
Vid inkomstbeskattning under det ordinarie förfarandet har Skatteverket bevisbördan i fråga om intäkter och den skattskyldige beträffande avdragsgilla kostnader. I det ordinarie förfarandet ska parterna nå upp till beviskravet sannolikt.
Av utredningen framgår bland annat att 33-åringen under åren 2010-2017 sammanlagt har sålt tolv bostadsrätter, samtliga med vinst. Han har redovisat försäljningarna i inkomstlaget kapital. Innehavstiden av bostadsrätterna har varit mellan fem månader upp till två och ett halvt år, dock har de flesta av bostadsrätterna både köpts och sålts under samma år.
Folkbokfördes 22 dagar innan försäljning
Det nu aktuella målet gäller alltså sju av försäljningarna. Av de bostadsrättslägenheter förvaltningsrätten har att pröva i målet har 33-åringen varit folkbokförd på adresser tillhörande tre av bostadsrättsföreningarna. Enligt uppgifter i målet var 33-åringen folkbokförd på en av adresserna i cirka nio månader och han folkbokfördes där först 22 dagar innan det att han sålde den bostadsrättslägenheten.
På en annan adress var han folkbokförd i ett par månader och han folkbokfördes där först efter det att han sålt den bostadsrättslägenheten. Av folkbokföringsuppgifterna framgår också att han folkbokfördes på en tredje adress tillhörande en av föreningarna cirka två månader efter det att han köpt bostadsrättslägenheten och att han avskrevs från den adressen två och en halv månad efter det att han sålt bostaden.
Enligt Skatteverkets utredning framkommer att samtliga sju bostadsrättslägenheter har renoverats i olika omfattningar. 33-åringen har yrkat avdrag for förbättringsutgifter i samtliga dessa lägenheter och har vidare begärt skattereduktion för rotarbete som utförts i två av dem.
Sammantaget ansåg förvaltningsrätten att de sju bostadsrättslägenheter som 33-åringen har sålt under aktuella inkomstår ska betraktas som näringsbostäder, att de har varit avsedda för omsättning och att de ska bedömas utgöra lagertillgångar. Beskattningen av vinsten vid försäljningar av bostadsrättslägenheterna skulle därför ske i inkomstlaget näringsverksamhet.
Kammarrätten går på samma linje
Kammarrätten i Stockholm anser i likhet med förvaltningsrätten att omständigheterna i målen starkt talar emot att han har haft för avsikt att använda bostadsrätterna för permanent boende.
Kammarrätten beaktar särskilt att det har rört sig om ett stort antal försäljningar under de aktuella åren, att innehavstiderna ofta varit korta, att det har gjorts omfattande renoveringar och att samtliga bostadsrätter har sålts med vinst. Vidare har flera av bostadsrätterna ägts parallellt, vilket är svårt att förena med hans påstående att han har haft för avsikt att permanent bosätta sig i samtliga lägenheter.
Sammantaget bedömer kammarrätten att det av utredningen klart framgår att 33-åringen inte har förvärvat de aktuella bostadsrätterna med avsikt att använda dem som permanent boende, utan enbart med avsikt att omsätta dem med förtjänst.
Bostadsrätterna utgör därmed lagertillgångar i näringsverksamhet, varför försäljningarna ska beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Näringsverksamheten ska bedömas som passiv. (Blendow Lexnova)
