En miljövänlig plastkasse som kan brytas ned i naturen – utan att det bildas mirkoplaster – är skattepliktig.
Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast och konstaterar att lagstiftningens utformning gör det omöjligt att väga in miljöaspekten vid prövningen av om kassen är avsedd för ”varaktigt bruk”.
Företaget Gaia BioMaterials AB vände sig till Skatterättsnämnden för att få svar på huruvida deras nyutvecklade platskasse omfattades av skatteplikt. Bolaget hävdade att kassen var avsedd för ”varaktigt bruk” och att den därför inte borde omfattas av skatteplikten för platskassar.
Kassen är nämligen tillverkad av materialet ”biodolomer”, som består av förnyelsebara råvaror från växtriket. Det gör kassen helt nedbrytbar – utan att det bildas mikroplaster i naturen. Dessutom hade en tidigare version av kassen godkänts som en flergångsbärkasse av Research Institutes of Sweden (RISE).
Skatterättsnämnden var dock av en annan åsikt och ansåg att kassen var skattepliktig. Nämnden ansåg att kassens konstruktion och material inte skiljer sig från ”sådana plastkassar av engångskaraktär som typiskt sett tillhandahålls inom detaljhandeln och som typiskt sett inte återanvänds ett stort antal gånger”.
Omfattas av skatteplikt
Bolaget överklagade beslutet till Högsta förvaltningsdomstolen som nu, i likhet med Skatterättsnämnden, konstaterar att den aktuella kassen omfattas av skatteplikt.
HFD konstaterar att man i ett tidigare rättsfall slagit fast att en platskasse, som godkänts av RISE, inte var avsedd för varaktigt bruk då konstruktionen och materialvalet inte skiljde sig särskilt mycket från de platskassar som tillhandahålls i butiker. Skillnaden mellan den kassen och den nu aktuella är dock att denna är tillverkad av ett nedbrytningsbart material.
Mot bakgrund av lagstiftningens utformning finns dock, enligt HFD, ”inte utrymme för att väga in miljöaspekten vid prövningen av om rekvisitet avsedd för varaktigt bruk är uppfyllt”. Kassen omfattas därför av skatteplikt.
