Högsta domstolen upphäver underinstansernas domar i ett mål om skattetillägg. Enligt HD saknar allmänna domstolar behörighet att pröva frågan och åklagarens talan avvisas därför.
Det var i juni 2018 som Umeå tingsrätt dömde en kvinna för grovt skattebrott till fyra månaders fängelse då hon inte lämnat in någon inkomstdeklaration för 2014.
Därför undanröjer och avvisar HFD ansökningar om förhandsbesked
Högsta förvaltningsdomstolen har i flera avgöranden under senare tid undanröjt och avvisat ansökningar om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden. Vilka situationer är det då som HFD bedömt annorlunda än nämnden, och vad har domstolen tagit fasta på när det gäller synen på angelägenhetskrav, samt förekomsten av utrednings- och bevisfrågor respektive handlingsalternativ? Börje Leidhammar redogör för aktuell HFD-praxis och vad sökande bör iakttaga för att få sin ansökan om förhandsbesked prövad.
Fälldes i underinstanserna
Mot bakgrund av att hon sålt en fastighet hade gärningen, enligt tingsrätten, gett upphov till fara för skatteundandragande med en kapitalvinst om 830 000 kronor. Tingsrätten biföll även åklagarens yrkande om att kvinnan skulle betala skattetillägg med 40 procent.
Hovrätten för övre Norrland delade senare tingsrättens bedömning men ändrade påföljden från fängelse till villkorlig dom och 100 dagsböter.
HD undanröjer underinstansernas domar
Nu undanröjer Högsta domstolen, HD, underinstansernas domar gällande skattetillägget och avvisar åklagarens talan i den delen.
Lagen om skattetillägg i vissa fall kan enligt HD inte tillämpas på den passivitet som är i fråga här och allmän domstol hade med andra ord inte behörighet att pröva frågan om skattetillägg.
Detta innebär enligt HD att domvilla förekommit i både tingsrätt och hovrätt vilket utgör ett sådant rättegångshinder som högre rätt självmant kan beakta efter ett överklagande. (Blendow Lexnova)
