Skatteverket sa nej när föräldrarna ville att deras dotter skulle heta Stáňa eftersom man ansåg att vissa tecken i namnet kunde orsaka problem och osäkerhet. Såväl förvaltningsrätten som kammarrätten ansåg dock att ett ”tekniskt hinder” inte ensamt kan ligga till grund för avslag, samt att namnet inte kan anses väcka anstöt eller leda till obehag och namnet godkänns därför.
En man och en kvinna vill att deras son ska heta Stáňa, ett släktnamn från kvinnans tjeckiska sida, som ett av sina förnamn. Skatteverket var dock av en annan åsikt och avslog deras ansökan i september 2018.
Paret överklagade Skatteverkets beslut till förvaltningsrätten i Stockholm och hävdade att beslutet kan ifrågasättas med hänvisning till att lagen om personnamn saknar tillägg om så kallade ISO-standarder.
Enligt paret bör det finnas mer inkluderande ISO-standarder som inte begränsar medborgarnas namnval, och en uppdatering av Skatteverkets system skulle möjliggöra att fler minoriteter får rätt att använda sina egna namn.
Fanns ”tekniska hinder” enligt förvaltningsrätten
Förvaltningsrätten slog också fast att ett ”tekniskt hinder” inte ensamt kan ligga till grund för avslag. Även om språket i myndigheter är svenska bör tecknet ň, mot bakgrund av att andra så kallade diakritiska tecken förekommer i folkbokföringen, kunna godkännas.
Enligt förvaltningsrätten kan inte namnet Stáňa heller anses väcka anstöt eller antas leda till obehag för den som ska bära namnet. Det kan inte heller anses olämpligt av någon annan anledning varför det inte ansågs finnas några hinder mot att godkänna parets ansökan – och överklagandet bifölls därför.
Skatteverket tog ärendet vidare till kammarrätten
Skatteverket överklagade till kammarrätten i Stockholm yrkade att varken språklagen eller lagen om personnamn innehåller anvisningar om vilka tecken som får användas i personnamn. Skatteverket kan i viss utsträckning registrera namn med tecken utöver de som förekommer i det svenska alfabetet, nämligen dem som följer av en specifik internationell teckenstandard.
De tecken som inte ryms inom denna standard har inte stöd i systemet och kan inte användas – eftersom de inte kan återges korrekt, och därmed skulle medföra problem för den enskilde och skapa osäkerhet i samhället kring dennes namn.
Paret hävdade i motsats till detta att det ”saknas logik” i att vissa diakritiska tecken tillåts – men inte andra, samt att det finns olika teckenstandarder att använda sig av, med olika specialtecken. Paret hänvisade bland annat till att samiska tecken i långt större utsträckning återfinns i en annan teckenstandard än den som svenska myndigheter använder sig av i dag. Prövningen av ett namns lämplighet ska enligt paret ske utifrån personnamnslagen och inte utifrån en teckenstandard.
Kammarrätten valde, i likhet med förvaltningsrätten, att gå på parets linje och avslår nu Skatteverkets överklagande. (Blendow Lexnova)
