KRÖNIKA – av Åsa Nelhans, advokat, och Sara Lindqvist, jur. kand, Baker & McKenzie Advokatbyrå
Det ordinarie arbets- och uppehållstillståndet för icke EU-medborgare har nu fått konkurrens. Istället för en maximal handläggningstid om över ett år har vissa högkvalificerade icke EU-medborgare möjlighet att få företräde till EU:s arbetsmarknad – med bara tre månaders framförhållning – om de beviljas ett så kallat EU-blåkort.
Det återstår dock att se hur Migrationsverket kommer att tillämpa de nya reglerna och hur detta kan komma att påverka de redan så långa handläggningstiderna för övriga sökanden av arbetstillstånd.
Den 1 augusti i år implementerades blåkortsdirektivet (2009/50/EG) i svensk rätt. Direktivet innehåller regler för införandet och tillämpningen av ett särskilt arbets- och uppehållstillstånd – EU-blåkortet – för icke EU-medborgare som har blivit erbjudna högkvalificerad anställning i ett medlemsskapsland.
Blåkortsdirektivet antogs i syfte att komma till rätta med arbetskraftsbristen inom EU genom att göra det lättare för tredjelandsmedborgare att resa och arbeta inom EU. På så sätt vill man göra EU till en mer attraktiv arbetsmarknad för tredjelandsmedborgare och deras familjer för att främja såväl konkurrens som ekonomisk tillväxt.
Kraven för att bli beviljad ett EU-blåkort är bland annat att den sökande måste ha blivit erbjuden en lön som minst motsvarar 1,5 gånger den genomsnittliga bruttoårslönen i Sverige, vilket idag uppgår till 44 700 kronor per månad.
I korthet måste den ansökande även ha:
- ett giltigt anställningsavtal eller bindande erbjudande om högkvalificerad anställning i Sverige om minst ett år
- lön, försäkringsskydd och övriga anställningsvillkor som inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket/branschen
- tecknat eller ansökt om heltäckande sjukförsäkring som gäller i tre månader från inresa till Sverige
En anställning är högkvalificerad om den förutsätter att den sökande har relevant och särskild kompetens för anställningen i form av slutförda studier om minst 180 högskolepoäng eller fem års yrkeserfarenhet inom det yrke eller bransch som anställningen avser. Om anställningen avser ett reglerat yrke/bestämd yrkeskvalifikation (till exempel läkare eller advokat) ska den ansökande styrka behörigheten att få utöva det yrket i Sverige.
Ett tillstånd är under de första två åren begränsat till den anställning som ligger till grund för tillståndet. Efter två år får innehavare av EU-blåkort samma behandling som medlemsstaternas egna medborgare när det gäller tillträde till högkvalificerade anställningar.
En speciell fördel med EU-blåkortet är att innehavaren under vissa förutsättningar ska kunna tillgodogöra sig tid av EU-blåkortstillstånd i andra EU-länder och således efter fem år kunna bli ansedd som stadigvarande bosatt i Sverige även om innehavaren inte befunnit sig i Sverige alla fem åren.
En annan fördel är att ett ärende om EU-blåkortansökan enligt direktivet ska avgöras senast inom 90 dagar från ansökan, om det inte finns behov av komplettering. Handläggningstiden för uppehållstillstånd för familjemedlemmar till den som har EU-blåkort ska avgöras senast sex månader från det att ansökan lämnades in. Sammantaget innebär EU-blåkortet ett påskyndat och följaktligen mer attraktivt alternativ till det ordinarie arbets- och uppehållstillståndet.
Vi ställer oss dock frågande till hur den prioriterade handläggningen av EU-blåkort kan komma att påverka Migrationsverkets framtida arbetsbelastning och den officiella handläggningstiden för ordinarie arbets- och uppehållstillstånd som idag uppgår till cirka 11-14 månader (med undantag för certifierade arbetsgivare). Frågan är också hur många arbetstillståndsansökningar som i praktiken kommer att omfattas av EU-blåkortstillstånden och hur bedömningen av en högkvalificerad anställning kommer att göras.
Vi ser en risk att det kan komma att bli ännu svårare för företag att med viss flexibilitet anställa utländsk arbetskraft i Sverige som inte omfattas av blåkortsdirektivet. Vår erfarenhet är att det många gånger är just sådan arbetskraft företag vill stationera i sina svenska verksamheter under en övergångsperiod.
Oavsett anser vi att det finns ett behov av att Migrationsverket tydliggör fördelarna med att ansöka om ett EU-blåkort istället för ett ordinarie arbetstillstånd. Idag saknas tillräcklig information på Migrationsverkets hemsida, till exempel regeln om maximal handläggningstid om 90 dagar och möjligheten att i vissa fall kunna tillgodogöra sig tid av EU-blåkort i andra länder när en innehavare av EU-blåkort vill bli ansedd som stadigvarande bosatt i Sverige.
Trots viss osäkerhet välkomnar vi införandet av blåkortsdirektivet och hoppas på att det ska resultera i att vi oftare kan få se en mer effektiv handläggning av arbetstillstånd för våra internationella klienter.
Åsa Nelhans och Sara Lindqvist arbetar på Baker & McKenzie Advokatbyrå som regelbundet skriver om arbetsrätt i Dagens Juridik.
