Boken, som är en antologi, består av sex uppsatser i olika rättsfrågor som rör barn, skrivna av Lotta Dahlstrand, Hans Eklund, Mats Kumlien, Lena Olsen, Anna Singer och Josef Zila.
Lotta Dahlstrands bidrag, ”Barn som ekonomiska aktörer”, behandlar frågan om barns egen rättshandlingsförmåga behandlas. Hennes slutsats är att de svenska reglerna på området behöver reformeras.
”Barns processuella ställning” är skriven av Hans Eklund. Här undersöker han vad som gäller om barns processuella ställning i förmögenhetsrättsliga mål, familjerättsliga mål och -ärenden samt ärenden om vård enligt socialtjänsten och lagen om vård av unga.
– Det är motiverat att ha speciella processuella regler för barn. Men barns processuella ställning är inte särskilt enhetligt reglerad eller alltför noggrant övervägd och motiverad. Utvecklingen har hittills gått mot att barnet mer och mer ses som en självständig individ. En naturlig fortsättning på denna utveckling vore att barnet blir part i vårdnads-, boende- och umgängesmål, säger Hans Eklund.
Mats Kumlien har skrivit ”Spelets regler. Några synpunkter på den rättsliga utvecklingen av våldsskildringen i media”. Hans bidrag handlar om ett datorspel, Postal 2, som introducerades i Sverige år 2004, och det rättsfall som blev resultatet av detta. Bidraget behandlar kriminaliseringen och censur av våldsskildringar, och hur reglerna tillämpas respektive borde tillämpas av myndigheterna.
”Barn och reklam – perspektiv på de relevanta rättsliga argumenten”, är Lena Olsens bidrag, och behandlar såväl svenska som europeiska regler rörande barn och reklam. Särskilt diskuteras det svenska förbudet mot tv-reklam till barn under 12 år. Författaren är kritisk till regelverket, som hon anser vara icke-adekvat för tillgodoseendet av barns behov och rättigheter.
Anna Singer har skrivit ”Barn och ungdomars skadeståndsansvar – Ett alla tiders dilemma”.
– Ett övergripande rättspolitiskt problem är önskemålet att barn och unga i görligaste mån ska kunna gå ut i livet skuldfria. Regelsystemet är i stort behov av en förutsättningslös och kritisk granskning, säger Anna Singer.
Antologin avslutas med Josef Zilas omfattande arbete ”Egenmäktighet med barn. En straffrättslig studie”.
– Det huvudsakliga syftet med framställningen är att grundligt analysera brottet ”egenmäktighet med barn”, det vill säga vem eller vilka som skyddas och hur brottet är konstruerat, säger Lena Olsen.
Josef Zila framhåller avslutningsvis att straffrättens utformning i högre grad bör anslutas till reglerna i civil- och förvaltningsrätten.
Programmet, som främst har finansierats av Riksbankens Jubileumsfond, har bestått av 16 forskare varav flertalet har varit knutna till de juridiska institutionerna i Uppsala, Stockholm och Lund. En röd tråd har varit FN:s Barnkonvention från år 1989, där bland annat barnets rättigheter har inspirerat till ett särskilt aktörsperspektiv.
Text: Johanna Haddäng
