Regeringen har tabbat sig med vår nya marknadsföringslag. Trots att tunga remissinstanser mycket pedagogiskt förklarade problemet för dem lyckades de med konststycket att helt i onödan ta bort skyddet för svenska näringsidkare mot renommésnyltning och misskreditering den första juli i år när de skulle skriva om MFL utifrån EU-direktivet om otillbörliga affärsmetoder.
Klantigt, kan man säga och kanske nöja sig med att le lite i mjugg. Ska man vara helt ärlig så är det ju inte så att hela rättskartan har målats om. Men det kan bli ett verkligt problem – och om regeringen inte bestämmer sig för att rätta till sin miss så måste vi i näringslivet helt enkelt anpassa oss.
Den första juli kastade vi nämligen ut lagstiftningen mot snyltning och misskreditering som enbart skadar en konkurrent men inte påverkar eller vilseleder en konsument till den grad att ett annat köpbeslut fattas. Det är en lagstiftning vi i olika former haft sedan 1931 (då i lagen mot illojal konkurrens, senare i marknadsföringslagstiftningen). Inte direkt en parentes i historien, alltså.
Grundproblemet är att EU-direktivet som vår nya MFL skrivits utifrån enbart är till för att skydda konsumenter, medan MFL tidigare dessutom inneburit ett direkt B-2-B-skydd.
Ett exempel på ett fall som nog skulle ha fått ett annat utfall idag är när OLW lanserade Robinson-chips när SVT sände andra säsongen av Expedition: Robinson (MD 1999:21). Då var det ett uppenbart fall av renommésnyltning (OLW hade till och med först initierat förhandlingar med SVT om rättigheterna, men sedan gått vidare själva utan avtal). Idag hade nog OLW kommit undan eftersom SVT skulle ha svårt att bevisa att kampanjen lett till annorlunda köpbeslut av konsumenter (det så kallade transaktionstestet).
Det retliga i sammanhanget är att EU-direktivet som implementerades den 1 juli enbart reglerar konsumentskydd och därför inte alls ställer krav på att Sverige ändrar sin lagstiftning vad gäller relationen företagare emellan.
Som konstruktiv jurist finns det nu en del saker att ta tag i för att hantera den uppkomna situationen. Vad som bör övervägas är att stärka skyddet genom registrering av de moment i marknadsföringen som andra kan tänkas vilja använda för att utnyttja företagets renommé. Stanna då inte bara vid att varumärkesregistrera housemarks, produktnamn och logotyper som kan vara lätta att gå runt. Överväg även varumärkes- och mönsterskydd för produktdekorer, färgkombinationer och mönster. I praktiken gäller det ofta att få med de produktansvariga i tänket att utforma värdefulla renommébärande produkter på ett sätt som är möjligt att skydda.
Alternativet är att låtsas som att det regnar, hoppas att regeringen hinner lösa sin fadäs innan den ställer till problem för dig och nöja dig med att du till dess i alla fall har någon att skylla på. Men det är ingenting jag skulle rekommendera.
