Idrott och politik hör ihop. Detta är väl, åtminstone efter OS i Peking, i stort sett självklart.
Juridik och politik hör naturligtvis också ihop. Juridik är ju i själva verket politik. Den del av juridiken som består i lagar och andra regelverk som beslutas av riksdag, regering eller andra samhällsorgan, är ju resultatet av politiska beslut. Dessutom, vilket alla jurister vet, så erbjuder ju tillämpningen av lagregler ett visst, varierande, utrymme för skönsmässighet. Rättstillämpningen är härigenom också politik. Några, eventuellt många, invänder kanske mot det påståendet. Den som ytterst beslutar om rättstillämpningen är domaren. Hon eller han ska inte ta politiska hänsyn utan endast använda sig av gängse hjälpmedel vid tolkningen av en rättsregel, exempelvis syftet med regeln. Men lagstiftarens syfte med att till exempel införa vissa tvingande regler i en viss lag är ju just politiskt om man med politik menar en strävan att påverka samhällsutvecklingen.
Om domaren inte gillar lagstiftarens bakomliggande värderingar och syfte med en viss bestämmelse kan hon i det enskilda fallet tillämpa regeln restriktivt alternativt extensivt, beroende på vilket resultat den ena eller andra tolkningen leder till. Tolkningsutrymmet begränsas endast genom att resultatet inte (uppenbart) får strida mot praxis.
År 1979 väckte 14 barn vid Birkagårdens daghem och fritidshem i Stockholm talan mot Stockholms kommun. De yrkade att trafiken intill barnstugan skulle begränsas och att de skulle tillerkännas rätt till skadestånd eftersom de utsatts för buller och avgaser från trafiken. De åberopade den då gällande miljöskyddslagen. Tingsrätten fastställde att två barn hade rätt till skadestånd, en flicka med astma och en pojke med hörselnedsättning. Kommunen överklagade. Rättsskyddet var förbrukat och målet förliktes i hovrätten genom att barnen medgav kommunens ändringstalan mot att vardera parten stod sina rättegångskostnader. Frågan om begränsning av trafiken flyttades till Koncessionsnämnden för miljöskydd som också gav barnen rätt i princip. Kommunen ålades att inrätta mekanisk ventilation i berörda fastigheter och sätta in bullerdämpande fönster.
Målet gällde naturligtvis de 14 barnens hälsa. Men rättegången var också ägnad att påverka trafikmiljön i Stockholm och att förbättra miljön för barn (och vuxna) i Stockholms innerstad. Juridiken som verktyg att förändra samhället alltså.
Jämställdhetsombudsmannen (JämO) har bland annat drivit några mål om lönediskriminering i början av 2000-talet. I målen har en barnmorskas respektive en intensivvårdssköterskas låga löner jämförts med en teknikers högre lön hos samma arbetsgivare. En oenig arbetsdomstol ogillade JämO:s talan.
Målen gällde naturligtvis de båda kärandenas rätt att inte utsättas för en könsrelaterad lönediskriminering. Men vid bifall till talan skulle troligen löneläget för en stor del av anställda inom den kvinnodominerade vårdsektorn ha förbättrats.
Återigen ett exempel på hur domstolsprövningar kan påverka samhällsutvecklingen.
Det finns många fler. Till exempel har Centrum för rättvisa drivit flera mål om bland annat diskriminering innehållande både individuella och samhälleliga aspekter.
Är rättskipningen tänkt att användas på det sättet? Både ja och nej. Juridik är som sagt politik. Men frågan är hur långt domstolarnas inflytande över samhällsutvecklingen rimligen bör sträcka sig. Vill vi ha en modell där den dömande makten kan sätta politiska beslut ur spel och på så sätt få ett avgörande inflytande över samhällsutvecklingen? Mitt eget svar är nej. Men det betyder inte att det är odemokratiskt att i ett individuellt fall åberopa och tolka gällande rättsregler, till exempel i syfte att uppnå jämställdhet eller förbättra miljön. Frågeställningen är inte särskilt ofta diskuterad i Sverige. Den tangerar frågan om vi i Sverige bör inrätta en författningsdomstol, något som jag för egen del är emot.
Hur man ställer sig till en rättslig aktion som kan medföra samhälleliga konsekvenser beror naturligtvis bland annat på vilka politiska värderingar man har. Vill jag samma utveckling som käranden så är talan välkommen, annars inte. Ytterligare ett exempel på att juridik är politik. Värderingarna styr.
Claes Borgström
