En kvinna avled 2002; i arvskifteshandlingarna angavs bland annat en av hennes döttrar som dödsbodelägare. 1990 hade kvinnan tillsammans med en man undertecknat ett inbördes testamente som angav att kvarlåtenskapen efter bådas död skulle tillfalla kvinnans arvingar ”enligt lag som ett arv efter oss båda”. Arvskifte efter kvinnan förrättades under hösten 2004, där det antecknades ”att utbetalning sker till” bland annat dottern med laglott efter det att alla dödsboets skulder har betalats, samt att dottern ”avsäger sig all krav och anspråk på erhållande av någon del av kvarlåtenskap efter” mannen.
Mannen avled i januari 2006; och i bouppteckningen antecknades att bland annat dottern hade erhållit sin laglott enligt arvskifteshandlingen. Dottern kallades till bouppteckningsförrättningen, som ville att den skulle skjutas upp eftersom hon inte kunde delta. Boupptäckningsförrättningen hölls ändå, och dottern ansökte om att dödsboet efter mannen skulle avträdas till förvaltning av boutredningsman och att förordna boutredningsman i dödsboet. Hon menade att bouppteckningen och arvskiftet borde göras om då det inte är tillförlitligt. Dottern uppger att hon fått laglotten efter sin mor, men inte efter mannen – och uppger vidare att hon aldrig avsagt sig krav på erhållande av kvarlåtenskap efter honom.
Hovrätten för Nedre Norrland fann att dottern inte är delägare i dödsboet efter mannen, och därmed inte var behörig att ansöka om att dödsboet skulle avträdas till förvaltning av boutredningsman. Gällivares tingsrätts beslut undanröjdes därför, och dotterns ansökan avvisades. Sedan dottern klagat, har nu Högsta domstolen meddelat prövningstillstånd gällande förordnande av boutredningsman.
