I dag lade regeringen fram ett nytt lagförslag i den hett omdiskuterade fildelningsfrågan. Förslaget till införande av Intellectual Property Rights Enforcement Directive, det s.k. ”IPRED-förslaget” går i korthet ut på att ge artister, konstnärer och upphovsmän en möjlighet att driva en civilrättslig talan vid upphovsrättsliga intrång på Internet. Helt missvisande och direkt felaktigt har debatten hittills handlat om att den nya lagen skulle ”kriminalisera en hel ungdomsgeneration”. Viktigt att poängtera här är att man omöjligt kan kriminalisera något som redan är kriminellt! Den nya lagstiftningen behövs! Dels för att Sveriges åtaganden inom EU kräver det. Dels för att vi sannolikt vill kunna njuta av film och musik även i framtiden!
Möjligheterna att enligt nuvarande lagstiftning förhindra upphovsrättsintrång som sker genom olovlig fildelning är begränsade. Detta beror på att intrångsutövare på Internet bara är synliga genom sina IP-adresser och att rättighetshavarna enligt nuvarande lagstiftning saknar rätt att begära ut information om vilken abonnent som använder en viss IP-adress. Sådan information finns endast hos Internetleverantörerna och dessa får endast lämna uppgifter om abonnemang till myndigheter vid misstanke om brott som kan leda till fängelse och som i det enskilda fallet bedöms leda till annan påföljd än böter. Konsekvensen av nu gällande regler är att rättighetshavarna ”de facto” är förhindrade att driva en civilrättslig talan om förbud och ersättning för upphovsrättsintrång vid olovlig fildelning. Deras enda sätt att identifiera intrångsutövare och skydda sina investeringar genom att förhindra fortsatta intrång är att anmäla fildelningen till polisen. Det är mot denna verklighet som IPRED-förslaget bör granskas och bedömas.
Det nuvarande IPRED-förslaget innebär att rättighetshavare får en civilrättslig möjlighet att hos domstol ansöka om att en Internetleverantör ska föreläggas att lämna ut information om vilken abonnent som har en viss IP-adress. En förutsättning för ett sådant föreläggande är emellertid att IP-adressen har använts vid immaterialrättsintrång. För att domstolen ska bifalla en ansökan om informations-föreläggande vid olovlig fildelning krävs att rättighetshavaren presenterat sådan bevisning att det är sannolikt att ett upphovsrättsintrång begåtts och att domstolen anser att intrångsutövaren inte kan identifieras på ett mindre ingripande sätt. Att rättighetshavare för att få ut abonnemangsuppgifter på detta sätt först måste vända sig till domstol och presentera bevisning för att ett intrång sannolikt skett är något som sällan uppmärksammas i den allmänna debatten.
Kritiken mot IPRED-förslaget har huvudsakligen gått ut på att förslaget innebär att Internetanvändares personliga integritet hotas och att det är fel att företag och enskilda utför polisens arbete samt att oskyldiga abonnenter kan drabbas, eftersom det kan vara en granne eller någon helt okänd person som använt abonnentens okrypterade trådlösa nätverk olovligen. Det bör i detta sammanhang poängteras att Internetanvändarens personliga integritet och rättsäkerhet tillvaratas genom att det är domstol som beslutar om informationsföreläggande gentemot Internetleverantörer.
Internetleverantörernas skyldighet att lämna ut abonnemangsuppgifter uppkommer således först efter att en domstol ansett det sannolikt att olovlig fildelning skett från den aktuella IP-adressen. Skulle abonnenten i en senare process vidhålla att det är någon annan som använt IP-adressen ifråga, måste rättighetshavaren motbevisa detta genom att t.ex. visa att abonnenten innehar de datafiler som olovligen fildelats via IP-adressen. Sammanfattningsvis får risken att oskyldiga personer, som inte gjort sig skyldiga till olovlig fildelning, döms för upphovsrättsintrång bedömas som mycket liten.
Möjligheten för rättighetshavare att ta reda på vilken abonnent som har viss IP-adress skall ses som ett sätt att bota det systemfel som råder, där förbjudna handlingar på Internet inte kan utredas och därmed inte förhindras, på civilrättslig väg. Att förbuden mot upphovsrättsintrång genom olovlig fildelning upprätthålls – vilket sker genom att rättighetshavarna effektivt kan motverka skador på immateriella tillgångar och få ersättning för dessa – är en förutsättning för nyskapande av film och musik och en förutsättning för investeringsviljan i nya legala tjänster för musik och film på Internet. När intrångsutövare kan identifieras kan rättighetshavarna själva gå till domstol och begära en förbudstalan och ersättning för utnyttjandet. Detta är oftast den mest effektiva åtgärden i intrångssituationer och innebär att samhällets brottsbekämpande resurser inte behöver tas i anspråk för att förhindra olovlig fildelning, utan kan användas för att bekämpa annan brottslighet.
Advokat Thomas Lindqvist
Advokat Claes Langenius
Advokatfirman Hammarskiöld & Co
