En man som importerat en fritidsbåt till Sverige från Tyskland men som dröjt cirka två år med att betala in svensk moms för förvärvet nekades efter överklagande till såväl länsrätten som kammarrätten befrielse från kostnadsränta. Högsta förvaltningsdomstolen meddelar nu prövningstillstånd i frågan om vad som ska anses utgöra synnerliga skäl för befrielse från kostnadsränta enligt 19 kap. 11 § skattebetalningslagen.
En man redovisade i särskild skattedeklaration våren 2007 förvärv av ett nytt transportmedel från ett annat EG-land. Förfallodagen för skatten var i februari 2005 men betalning kom att bokföras på Skatteverkets konto först två år senare. Mannen påfördes med anledning av den sena momsinbetalningen kostnadsränta med drygt 230 000 kronor.
Mannen överklagade beslutet att påföra kostnadsränta och anförde att det fanns synnerliga skäl att befria honom från denna. Han hade köpt en fritidsbåt i Tyskland, betalat tysk moms vid inköpet och båten hade varit äldre än tre månader samt gått mer än 100 timmar vid transporten till Sverige. Han hade även förutsatt att leverantören påfört ett korrekt momsbelopp, självmant tagit kontakt med Skatteverket och redovisat förhållandena och omedelbart betalat in momsen efter dess beslut. Han ansåg vidare att reglerna om införsel av båtar till Sverige var svåra, vilket bland annat tydliggjordes av att Skatteverket senare kommit att utfärda ett särskilt ställningstagande på området.
Länsrätten fann dock efter överklagande att kostnadsränta skulle påföras och ansåg inte att de skäl som mannen hänvisat till kunde anses utgöra sådana synnerliga skäl som krävs för hel eller delvis befrielse från kostnadsräntan en bedömning som senare även delades av kammarrätten.
Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, beslutar nu att meddela prövningstillstånd i frågan huruvida synnerliga skäl enligt 19 kap. 11 § skattebetalningslagen, SBL, för hel eller delvis befrielse från kostnadsränta föreligger i det aktuella fallet.
