Skatteverket vägrade en kvinna avdrag för ökade levnadskostnader till följd av dubbel bosättning. Kvinnan hävdade att det förelåg synnerliga skäl för dubbelt boende då hon som ensamstående kvinna med två år kvar till pension inte kunde få arbete i födelsestaden.
Skatteverket konstaterade vid obligatorisk omprövning att kvinnan första gången hade sökt avdrag för dubbel bosättning 2006, men då fått avslag i samtliga instanser. Förvaltningsrätten konstaterade att ökade levnadskostnader på grund av dubbel bosättning under längre tid än två år endast får dras av om synnerliga skäl talar för det.
Enligt förarbetena bör det vara fråga om oförutsedda händelser där det framstår som stötande att inte förlänga tiden. Förvaltningsrätten ansåg att de skäl som kvinnan åberopat inte kunde anses utgöra sådana synnerliga skäl som krävs för att medge yrkat avdrag och avslog överklagandet. Kvinnan överklagar till kammarrätten, som instämmer i förvaltningsrättens bedömning och avslår överklagandet.
