En suppleant och firmatecknare för ett bolag har i kammarrätten till skillnad från i förvaltningsrätten inte ansetts vara faktisk företrädare för ett bolag, och undgår därmed företrädaransvar. Kammarrätten tar fasta på att Skatteverket inte i tillräcklig mån visat att mannen hade ett bestämmande inflytande i bolaget och ett väsentligt intresse av dess verksamhet.
Skatteverket ansökte i förvaltningsrätten hösten 2010 om att en man skulle åläggas företrädaransvar enligt 12 kap. 6 § skattebetalningslagen, om drygt 700 000 kronor avseende obetalda arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för ett bolag där han verkat som styrelsesuppleant och jämte den legala firmatecknaren haft firmateckningsrätt.
Förvaltningsrätten konstaterade att företrädaransvaret förutom den legala företrädaren också kan åläggas så kallade faktiska företrädare för ett bolag. Domstolen ansåg i enlighet med Skatteverket att mannen varit en sådan faktisk företrädare för bolaget under den aktuella tiden, då han i egenskap av styrelsesuppleant och firmatecknare ansågs ha haft ett bestämmande inflytande över bolaget och ett väsentligt ekonomiskt intresse av dess verksamhet. Eftersom han underlåtit att betala skatter och avgifter för bolaget, och inte sett till att en samlad avveckling av bolagets skulder skett, ansågs han ha agerat grovt oaktsamt, varför domstolen höll honom betalningsansvarig för bolagets obetalda skatter.
Kammarrätten konstaterar, efter överklagande, att det inte finns någon legal definition avsende faktiska företrädare för bolag, men att det i praxis har ansetts vara den som utan att vara formell ställföreträdare har ett bestämmande inflytande i bolaget, samt ett väsentligt ekonomiskt intresse av bolagets verksamhet.
Domstolen framhäver att det av utredningen i målet framgått att mannen varit suppleant, kunnat teckna bolagets firma jämte den legala ställföreträdaren, kunnat disponera över företagets debiteringskonto, samt har utfört ett par arbeten för bolagets räkning. Han har dock inte ägt andelar i bolaget, kunnat underteckna skattedeklarationer, eller haft formell ställning som VD. Domstolen menar därför att Skattverket enbart visat att mannen i viss mån deltagit i verksamheten i bolaget, men inte att han haft ett bestämmande inflytande i bolaget, eller ett väsentligt intresse av dess verksamhet.
Mannen anses därför inte ha varit faktisk företrädare för bolaget, varför han inte kan åläggas företrädaransvar. Kammarrätten undanröjer följdaktligen förvaltningsrättens dom och bifaller mannens överklagande.
Maria Kronvall
