Justitieombudsman Per Lennerbrant är klar med sin granskning av hur åklagaren hanterade den så kallade swishlistan i Sundsvall.
Efter debatten om huruvida åklagarens handläggning av swishlistan ledde till att personer pekades ut som potentiella narkotikaköpare har JO nu kommit fram till att åklagaren inte har agerat felaktigt.
— Med tanke på det bedömningsutrymme som en åklagare har är min slutsats att åklagaren inte har hanterat swishlistan i strid med någon bestämmelse, säger JO Per Lennerbrant i ett pressmeddelande.
– Samtidigt vill jag betona vikten av att en åklagare alltid noga överväger om integritetskänsliga uppgifter behöver finnas med i ett förundersökningsprotokoll. Om uppgifterna behövs är det viktigt att åklagaren gör vad som är möjligt för att integritetsintrånget ska bli så litet som möjligt, fortsätter han.
Den omtalade swishlistan förekom i ett mål om narkotikabrottslighet i Sundsvall under förra hösten.
Åklagaren hade i förundersökningsprotokollet i ett mål om narkotikabrottslighet tagit in en lista med swishbetalningar till den misstänkte.
Listan – som kallats swishlistan – innehöll både för- och efternamn på vilka som swishat till den misstänkte.
När förundersökningen blev offentlig blev även listan det, och den fick stor spridning, både i Sundsvall och på nätet.
JO tog initiativ att granska åklagarens hantering av uppgifterna efter att debatt uppstått om det var godtagbart att åklagarens handläggning lett till att enskilda personer pekades ut som potentiella narkotikaköpare.
För- och efternamn kanske inte var nödvändigt
JO betonar att det avgörande för ifall en uppgift ska ingå i ett förundersökningsprotokoll är om den har betydelse för utredningen.
Åklagaren förklarade för JO att han bedömde att namnen på listan inte kunde uteslutas då det skulle ha gjort det omöjligt för den misstänkte att försvara sig.
JO skriver att utredningen inte är tillräcklig för att JO ska kunna göra något uttalande om det krävdes både för- och efternamn för att den misstänkte skulle kunna försvara sig, eller om avsändarna hade kunnat framgå på något sätt som gjorde det svårare att identifiera dem. Men JO konstaterar att det i övrigt inte kommit fram några hinder mot att ta med namnuppgifterna. Något skäl att framföra kritik mot åklagaren finns inte, enligt JO.
— Jag har förståelse för om personerna på listan kan ha upplevt det som obehagligt och som ett intrång i deras personliga integritet. En åklagare har dock stor frihet att avgöra vilken bevisning som ska läggas fram i ett mål, samtidigt som han eller hon naturligtvis ska se till så att integritetskänsliga uppgifter inte sprids i onödan. I det här fallet har det inte funnits anledning för mig att kritisera åklagarens hantering av uppgifterna, säger JO Per Lennerbrant.
