Hoppa till innehåll
Nyheter

Förslag: Sammanslagning av AP-fondernas förvaltning och färre i styrelserna



Under måndagen lämnade utredaren Tord Gransbo förslag på hur AP-fonderas förvaltning ska effektiviseras.
Sammanslagningar och högre kompetenskrav samt färre ledamöter i styrelserna var några av förslagen.

Den 23 oktober förra året fick departementsrådet Tord Gransbo i uppdrag att se över den samlade förvaltningen av Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas (buffertfondernas) fondkapital. Uppdraget inkluderade även administrativa och styrelserelaterade aspekter för Sjunde AP-fonden, som inte är en buffertfond.

Under måndagen tog finansmarknadsminister Niklas Wykman emot utredningen om översyn av buffertfonderna. 

 – Offentliga medel ska användas och förvaltas så effektivt som möjligt. Kostnaden för hela den offentliga sektorns administration ska hållas nere, utan att det tummar på kvaliteten. Det gäller också på finansmarknadsområdet. Effektiv skötsel av buffertfonderna ökar på sikt pensionerna, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman.

Fyra förslag

I promemorian lämnas fyra förslag i kärnfrågan om en eventuell konsolidering av buffertfonderna. 

I enlighet med uppdragsbeskrivningen är förslagen geografiskt uppdelade och geografiskt alternativa; Sjätte AP-fonden ska avvecklas och dess verksamhet och kapital ska föras över till Andra AP-fonden, alternativt ska Sjätte AP-fonden på ett lämpligt sätt integreras i buffertfondssystemet utan att organisationsstrukturen ändras (Göteborg), respektive en viss konsolidering av de stockholmsbaserade buffertfonderna, alternativt ökad obligatorisk samverkan inom befintlig organisationsstruktur (Stockholm).

Vidare vill man förtydliga och förstärka kompetenskraven till styrelserna. Utredaren nämner att man har noterat en obalans mellan styrelse och ledning där syurelsen i vissa fall är i ett resurs- och kompetensmässigt underläge.

Färre i styrelserna

Vidare vill man minska antalet ledamöter i styrelserna till sju ledamöter i första-fjärde, sjätte och sjunde AP-fonderna.

”Syftet med förslaget är att få ett mer effektivt ledningsorgan, med tydligt ansvar. Mindre styrelser skulle och kunna göra det lättare att besätta vakanser med lämpliga styrelseledamöter”, står det i promemorian.

”I en liten marknad som den svenska är det inte helt enkelt att hitta 41 kvalificerade ledamöter till buffertfonderna, som samtidigt inte får vara i en jävsituation”.

De förslag som utgår från en oförändrad organisationsstruktur för fonderna träder i kraft den 1 juli 2025. 

Även de förslag som inte har någon beröringspunkt med något organisatoriskt förslag ska träda i kraft den 1 juli 2025. 

De förslag som har beröringspunkter med en konsolidering träder i kraft den 1 juli 2026.

Förslagen kommer nu att beredas i Regeringskansliet.

Annons

Dagens Juridik Pro

Powered by Lexnova

Allt du behöver för juridisk analys: nyheter, rättsfall, expertkommentarer, video och AI-stöd – i ett professionellt abonnemang.

Få Tillgång
Annons