Av Ulrika Rogland, advokat och tidigare åklagare.
”Ett sommarlov i ensamhet är skadligt för hälsan” skriver BRIS i sin sommarkampanj. Och de har helt rätt. Vi närmar oss sommarlovet och för de flesta barn är det underbart med lov. De tillbringar den med familj och vänner. Reser, åker till sommarställen. Sovmorgnar och tid för återhämtning
Men för en hel del barn ser det annorlunda ut. De har föräldrar som jobbar långa dagar och de måste vara ensamma. Det finns inte tid och pengar för resor för äventyr
Det finns också barn som inte har det tryggt hemma. När skolan är stängd måste de vara hemma mycket. En plats där de borde vara trygga men inte är det. Det kan vara på grund av bråk, missbruk, att de utsätts för våld eller bevittnar våld. För dessa barn är skolan en trygg plats som de inte har under sommaren.
Barn som måste ta hand om sig själva på sommaren och som inte har ett tryggt hem löper särskilt stor risk att utsättas för brott. Detta då de har behov av sociala kontakter, att få vara i ett sammanhang. Behov av att bli sedda, behov av att vara någon.
Detta utnyttjas av förövare, på internet och irl. Det utnyttjas av gängen som tar allt för stor plats i vårt samhälle, och som behöver dem till olika uppdrag.
Vad kan vi göra för att förebygga att barn utsätts för brott och från att de luras in i farliga sammanhang
Det första är att fortsätta se barn som barn och förstå sammanhanget
Att sänka åldern för straffmyndighet är ingen lösning utan ökar bara att risken för att ännu yngre barn luras in i gängen
Rättsväsendet har också ett stort ansvar i vårdnadsmål. Vid bedömning av vad som är bäst för barnet måste vägas in i -mycket större utsträckning än i dag- hur barnet har det i hemmet och hur mycket tid barnet tillbringar på förskola och fritids
Det är fortfarande allt för ofta de ”vuxnas bästa” som avgör vem som får vårdnad och boende. Uppgifter om våld och övergrepp tas inte på tillräckligt stort allvar. Det vägs nästan aldrig in att barnet får vara långa dagar i förskola och på fritids eller att andra än föräldern tar hand om barnet än föräldern.
Så enkelt uttryckt – barnets bästa i fokus alltid. Det borde vara lätt men har visat sig vara väldigt svårt. Så fort en förälder nämner orden sexuellt övergrepp utan att det finns en fällande dom och trots att det finns bevis är risken mycket stor att den föräldern kommer förlora vårdnaden och barnet sin tryggaste anknytningsperson.
Domarnas krav på att verka för att parterna kommer överens i vårdnadsmål måste tas bort då detta krav ofta kommer i strid med fokus ska vara på barnets bästa.
Allt för ofta ”pressar” domarna parterna att komma överens
I dessa diskussioner – som kan pågå i timmar- tas sällan hänsyn till uppgifter om våld eller att parterna är långt ifrån jämlika.
Domaren inleder med att det bästa för era barn är om ni kan komma överens. Jag känner inte era barn men om ni inte kan komma överens kommer jag bli tvungen att fatta ett beslut. Väldigt få föräldrar går till domstol utan att ha försökt komma överens under lång tid. Men när domare uttrycker sig så kan de känna sig tvungna att gå med på en överenskommelse de inte tycker är den bästa för barnen. Och utan tvekan kommer barnets bästa ofta i skuggan av domstolens vilja att nå en överenskommelse vilket lagen också kräver att de ska sträva efter. Lagen måste alltså ändras
Det behövs också mycket mer ut utbildning och kunskap hos socialtjänst, domstolar och ombud när det gäller vad som är barnets bästa och kunskap om våld och övergrepp
Det finns mycket vi kan göra för våra barn
Med önskan om en trygg sommar för våra barn.
