Hatbrott mot samer liknar på många sätt hatbrott mot andra minoritetsgrupper i Sverige, men samtidigt finns flera tydliga skillnader, det visar en ny rapport från Brå.
Förtroendet för att polisen ska klara upp brotten är generellt lågt, och flera beskriver ett ökat hat mot samer under uppmärksammade rättsprocesser.
Hatbrott mot samer förekommer i flera olika sammanhang, bland annat i skolan, i hemmiljö, på arbetsplatser och på nätet. Rapporten visar att kränkande uttryck och fördomar riktas mot enskilda samer, men även mot samer generellt.
Flera av Brås intervjupersoner beskriver ett ökat hat i samband med olika rättsprocesser som behandlar samiska rättigheter. Girjasdomen och Härjedalsprocessen som pågått sen 90-talet lyfts som två exempel som fått stor uppmärksamhet.
Hatbrott polisanmäls sällan
En stor del av de hatbrott mot samer som identifierats inom ramen för Brås hatbrottsstatistik handlar om plågade eller dödade renar, som blivit skjutna eller påkörda av bil eller skoter. Brotten sker ofta i skogen utan vittnen. Även personer som arbetar inom rennäringen blir utsatta för hot och trakasserier, vilket sällan polisanmäls.
– Ofta känner man den som hotar och man vill inte göra situationen värre genom att göra en polisanmälan. Ord står mot ord och förtroendet för polisen är inte alltid så högt, säger utredare Lou Huuva i ett pressmeddelande.
I intervjuerna framkommer också en upplevelse av att brott mot rennäringen generellt inte tas på allvar, och negativa erfarenheter av kontakter med polisen påverkar också anmälningsbenägenheten.
En intervjuperson beskriver att det faktum att alla känner alla i mindre samhällen, inklusive polisen, kan påverka förtroendet och benägenheten att vända sig till polisen när man blivit utsatt för brott:
”Det är ju det med polisen här norrut. Det är klart att det finns poliser här uppe som har en koppling till dom som gör sådana här saker. Det kan vara kanske en släkting eller en bästa kompis kusin eller nåt sånt där. Så redan där tappar man lite förtroendet för polisen. För man vet ibland vilka det är och hur deras kopplingar till andra människor ser ut.”
Behövs fler studier
För att brotten ska anmälas och identifieras i större utsträckning krävs åtgärder för att öka kännedomen om hatbrott både bland samer och inom polisen, slår Brå fast och lyfter även att det behövs ytterligare studier för att öka kunskapen om samers utsatthet för hatbrott och rasism.
Det har gjorts flera studier som undersökt attityden till och fördomar om minoritetsgrupper i Sverige, men ingen av dessa har inkluderat frågor om samer.
– Det är en tydlig brist, då hatbrott utgår från fördomar och negativa föreställningar. Att öka kunskapen om samer är med andra ord grundläggande för att motverka hatbrotten. Här är till exempel skolan en viktig aktör, säger Lisa Wallin som varit projektledare för studien i pressmeddelandet.
