KOMMENTAR – Av Mia Edwall Insulander, Advokatsamfundets generalsekreterare
Justitieministern med flera publicerade igår den 11 april en debattartikel i Svenska Dagbladet med rubriken Vi måste få stopp på kriminella advokater och idag har regeringen offentliggjort kommittédirektiv enligt vilka man bland annat vill utreda åtgärder för att stärka förtroendet för offentliga försvarare.
Advokatsamfundet välkomnar att regeringen vill utreda åtgärder för att stärka förtroendet för offentliga försvarare, i syfte att värna en självständig och från staten oberoende advokatkår.
”Kriminella advokater” är dock en anomali, en advokat får självfallet inte främja orätt. Precis som justitieministern med flera skriver i sin debattartikel så är emellertid inte Sveriges advokatkår förskonad från gängens infiltration och påtryckningar. Åren 2020 – 2022 uteslöts sammanlagt elva advokater för att de hade åsidosatt sina plikter som advokat. Två av de elva advokaterna är dömda för allvarlig brottslighet.
Risken för att ytterligare advokater missbrukar sin advokattitel är något som Advokatsamfundet har arbetat hårt och aktivt med att motverka under flera år.
Problemet med infiltration gäller inte enbart advokater utan förekommer även inom andra delar av rättsväsendet. I en nyligen publicerad artikel i SVT Kraftig ökning av misstänkta fall av infiltration inom kriminalvården | SVT Nyheter framgår t.ex. att antalet misstänkta fall av infiltrationsförsök inom kriminalvården nästan tredubblats sedan år 2020.
Inom yrken där kontakterna med kriminella aktörer är täta, vilket naturligen är fallet för försvarsadvokater, är utsattheten för hot och påtryckningar extra stor vilket Brås rapport 2024:2 nyligen visat. Advokater som försvarar misstänkta kan bli utsatta för olika typer av påtryckningar och det är en av advokatens viktigaste uppgifter att upprätthålla integritet och oberoende. Oberoende advokater är en helt omistlig del av vår rättsstat och enskilda människors rätt till en rättvis prövning i domstol, därom är vi helt överens.
Det är mot bakgrund av den här problembilden som Advokatsamfundet tar sin tillsynsuppgift på största allvar och redan har förstärkt sitt arbete betydligt sedan flera år tillbaka för att motverka brott mot advokatetiken.
– Den höjda straffavgift som regeringen beslutade om i juni 2023 var initierad av Advokatsamfundet redan ett år tidigare.
– Advokatsamfundet har inrättat en särskild Tillsynsenhet sedan årsskiftet i syfte att förstärka det proaktiva arbetet och motverka att advokater begår etiska övertramp. Brå påpekar i sin rapport 2024:2 (sid 80) att det i Advokatsamfundets särskilda Tillsynsenhet ”finns lärdomar som fler yrkesspecifika samfund kan dra nytta av”. Enheten för dessutom löpande dialog med de brottsbekämpande myndigheterna i syfte att förbättra och utveckla tillsynen.
– Advokatsamfundet har tagit fram särskilda utbildningar och stöddokument för de ledamöter som utsätts för olika former av påverkansförsök.
– Frågan om att införa särskilda krav på offentliga försvarare har redan utretts. Ett förslag på kvalifikationskrav har tagits fram inom ramen för Advokatsamfundets Tillsynskommitté förra året och skickats på remiss inom advokatkåren. I nuläget finns ett förslag för närmare utvärdering och eventuellt beslut. Ett särskilt kvalifikationskrav skulle enligt förslaget kunna innebära att man måste ha arbetat ett visst antal år och ha särskilda kvalifikationer och utbildning för att försvara personer misstänkta för allvarligare brott.
Trots att Advokatsamfundet alltså redan vidtagit en rad av de åtgärder som hänvisas till i direktiven ser vi fram emot att arbeta tillsammans med utredningen i utformandet av förslag som kan bidra till att stärka förtroendet för rättsväsendet.
