Hovrätten river upp tingsrättens dom och beslutar att en fastighetsägare har bättre rätt till en meteorit som landat på hens ägor.
Enligt hovrätten blir stenen en del av fastigheten som den faller på då den består av ämnen som redan förekommer i jordytan – och till sin art och beskaffenhet inte enkelt kan skiljas från vad som vanligtvis är att betrakta som fast egendom i egenskap av en del av jorden.
Det var i november 2020 som en 14 kilo tung meteorit föll ned på en fastighet i Uppland. Den hittades en knapp månad senare av två geologer, som lämnade in den till Naturhistoriska riksmuseet.
Ägaren till fastigheten där meteoriten föll ned kom senare, genom sitt bolag, att väcka talan om bättre rätt till meteoriten. Uppsala tingsrätt slog dock fast att meteoriten inte blivit en del av fastigheten den föll på utan istället skulle betraktas som lös egendom utan ägare. Den hade därför tillfallit geologerna som hittat den.
”Del av fast egendom”
Fastighetsägaren överklagade avgörande till hovrätten – som nu gör en annan bedömning.
Hovrätten hänvisar i en färsk dom till det faktum att det inte finns några särskilda regler om meteoriter, vilket gör att de blir en del av den fastighet som de faller på då den består av ämnen ”som redan förekommer i jordytan och som till sin art och beskaffenhet inte enkelt kan skiljas från vad som vanligtvis är att betrakta som fast egendom i egenskap av en del av jorden”.
– Vi har gjort bedömningen att det som ligger närmast till hands är att betrakta meteoriter eller rymdstenar som en del av fast egendom precis som andra stenar även om det intuitivt kan kännas som att en meteorit är någonting främmande för jorden, säger hovrättsrådet Robert Green.
Enligt hovrätten ger allemansrätten inte heller var och en rätt att ta en meteorit från annans mark. Fastighetsägaren har därför bättre rätt till meteoriten än geologerna.
En av rättens ledamöter är dock skiljaktig och vill fastställa tingsrättens domslut.
