Samtidigt som Kriminalvården är i en pressad situation på grund av överbeläggningarna så har också misskötsamheten ökat inne på anstalterna.
En ny rapport pekar på att det kanske inte är överbeläggningen i sig, utan klienternas egenskaper som står bakom misskötsamheten.
Kriminalvården är och har länge varit i en pressad situation gällande överbeläggningen – både på anstalt och i häkten. Dagens Juridik har tidigare rapporterat om att överbeläggningarna i häkte leder till att många blir kvar i arresten. I slutet på 2023 låg beläggningsgraden i häkte på 110 procent, och på anstalt på 120 procent.
Det är den högsta beläggningsgraden som uppmätts i Sverige de senaste 30 åren. Samtidigt har det också skett en ökad förekomst av misskötsamhet inne på anstalterna.
I en ny rapport från Kriminalvården framgår att överbeläggningen som myndigheten tampas med antagligen är en bakomliggande orsak till den ökade misskötsamheten, men att det är ett svagt samband mellan bara överbeläggning och misskötsamhet.
Riskfaktorer kommer in på anstalterna under överbeläggningen
Ung ålder, antisocial personlighetsstörning, stora klientpopulationer, hög omsättning och hög säkerhetsklass pekas av tidigare forskning ut som starkare riskfaktorer för misskötsamhet.
Överbeläggningen på svenska anstalter sammanfaller enligt rapporten med ett ökat inflöde av unga klienter. År 2014 var 23 procent av anstaltsklienterna under 21 år, 2022 var andelen 36 procent, enligt rapporten.
Den ökade förekomsten av misskötsamhet på svenska anstalter skulle enligt rapporten delvis kunna förklaras av att andelen klienter med dessa egenskaper ökat i takt med den stigande beläggningsgraden.
Tydligare påverkan på Kriminalvårdens personal
När det kommer till överbeläggningens konsekvenser för Kriminalvårdspersonal är forskningen
mer samstämmig. Intervjustudier med personal tyder på bland annat ökning av stress, ökad arbetsbelastning, utsatthet för våld samt uppsägning är konsekvenser av överbeläggning för personalen. En sämre hälsa för personalen kan också leda till sämre interaktioner mellan kriminalvårdare och klienter.
Det finns enligt rapporten inget tydligt samband mellan överbeläggning och återfall i brott när stora grupper undersöks, men vissa studier har visat att överbeläggning kan begränsa tillgången till behandling, vilket i sin tur ökar risken för återfall i brott.
Fördelar och nackdelar med dubbelbeläggning
Överbeläggningen leder på många anstalter till att klienter får dela rum med varandra.
Fördelarna enligt rapporten med att placera två klienter i samma bostadsrum är främst att det underlättar förebyggande åtgärder mot suicid, som oftare inträffar i enkelrum. Andra fördelar kan vara att motverka isolering och att man kan ha sin rumskamrat som stöd under svåra perioder.
Men det finns även nackdelar som pekas ut i rapporten – dubbelbeläggning innebär enligt rapporten en ökad risk för våld inne på rummen, infektionssjukdomar och andra negativa hälsokonsekvenser. Det kan till exempel vara väldigt svårt att dela rum med någon som är psykiskt sjuk.
Tidigare studier som hänvisas till i rapporten visar att de som bott i dubbelbelagda rum skattade sin hälsa och anstaltsklimatet sämre. Tidigare studier visade även att när klienterna inte kände sig lyssnad till gällande vem man ville bo med så påverkades relationen mellan klient och personal till det sämre.
