Häktade personer tvingas kvarbli i polisarrester till följd av platsbrist inom Kriminalvården.
Under förra veckan satt 117 häktade i någon av landets polisarrester i väntan på en ledig plats, det framgår av Kriminalvårdens statistik.
Hur många häktade som var placerade i arresten under veckorna 29-35 förra året tycks myndigheten dock inte veta – för den perioden saknas nämligen statistik.
– Jag tycker att det är väldigt anmärkningsvärt. Kriminalvården har ansvar för dessa personer och måste veta exakt vem som satt var, hur länge den personen satt där och totalt hur många, säger advokaten Emma Persson till Dagens Juridik.
Dagens Juridik har återkommande rapporterat om den ansträngda platssituationen på landets häkten, som leder till att intagna tvingas kvarbli i polisarrester i väntan på att häktesplatser ska bli lediga.
Enligt statistik från Kriminalvården satt 117 häktade personer i någon av polisens arrestlokaler under förra veckan. För en månad sedan var siffran ännu högre. Då satt hela 145 häktade personer i polisens arrestlokaler.
För totalt tio veckor förra året, däribland fem sommarveckor, saknas helt statistik för hur många häktade som just då var placerade i polisarrest.
Advokaten: ”Väldigt anmärkningsvärt”
Advokaten Emma Persson begärde själv ut statistiken från Kriminalvården och ser allvarligt på att det saknas information under vissa veckor.
– Jag tycker att det är väldigt anmärkningsvärt. Kriminalvården har ansvar för dessa personer och måste veta exakt vem som satt var, hur länge den personen satt där och totalt hur många.
– Här är det ett stort glapp och det saknas information. Dessutom går inte statistiken längre tillbaka än vecka 18 2023. Det finns ingen statistik längre tillbaka som Kriminalvården har och kan lämna ut i dagsläget.
I likhet med flera andra advokater Dagens Juridik har varit i kontakt med är Emma Persson av uppfattningen att klienterna påverkas negativt av att inte få komma till ett häkte.
– Jag upplever att det är väldigt negativt och nedbrytande. Både psykiskt och fysiskt.
Argumenterar du och dina kollegor för att det inte är proportionerligt att häkta personer om man vet att de kommer att placeras i arresten?
– Ja, det gör vi. Man kan också i samband med plädering argumentera för att placering i arrest ska leda till strafflindring. Det finns åtminstone något eller några fall där så har skett.
Emma Persson ser ingen ljusning i frågan på kort sikt.
– Lagstiftaren har ju sänkt gränsen för så kallad obligatorisk häktning till ett och ett halvt år, vilket gör att fler personer sannolikt kommer att häktas. Sedan upplever jag att åklagare idag begär personer häktade i större utsträckning i måltyper där man tidigare inte hade begärt någon häktad.
