Åklagare beviljar kontaktförbud för sällan, polisen följer inte upp kontaktförbuden tillräckligt, och skyddade personuppgifter röjs av myndigheter.
Det finns flera brister i statens arbete för att skydda hotade personer, det slår Riksrevisionen fast.
Regeringen och berörda myndigheter rekommenderas nu att vidta åtgärder.
– Staten säkerställer varken att alla som behöver skydd får det eller att det skydd som beviljas är tillräckligt verkningsfullt, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.
En del av problemet är enligt Riksrevisionen att åklagare mycket sällan beviljar kontaktförbud om det inte finns tidigare domar för brott eller en pågående förundersökning som väntas leda till fällande dom. Samtidigt trycker Riksrevisionen på att forskning visar att kontaktförbud är mest effektivt mot personer som inte tidigare anhållits eller straffats för våldsbrott.
Kontakförbuden följs heller inte upp av polisen i tillräcklig utsträckning, vilket försämrar möjligheten att upptäcka förändringar av hotbilden och att ytterligare skyddsåtgärder behövs.
Överträdelser av kontaktförbud leder sällan till konsekvenser, enligt rapporten. Situationen förvärras av att tekniken för elektronisk övervakning av kontaktförbud har så stora geografiska felmarginaler att den i praktiken inte gett något skydd.
Ärenden hamnar mellan stolarna
Inflödet till Polismyndighetens Brottsoffer- och personsäkerhetsverksamhet (Bops) är för stort, och innehåller många ärenden som egentligen inte ska gå till Bops. Där finns det enligt Riksrevisionen en risk att ärenden där det faktiskt finns en hotbild inte upptäcks i det stora inflödet. Riksrevisionen pekar på brister i personalens kunskap när det gäller vilka ärenden som ska skickas till Bops.
Eftersom Bops under senare år dessutom tvingats hantera flera akuta hotbilder kopplade till organiserad brottslighet har detta minskat möjligheten att arbeta med ärenden som rör brott i nära relationer.
Bops får även kritik för att inte följa upp sitt arbete tillräckligt systematiskt.
Skyddade personuppgifter röjs
Många som lever med skyddade personuppgifter får uppgifterna röjda, och det beror bland annat på bristande kunskap hos anställda vid statliga myndigheter, enligt rapporten.
Nästan en tredjedel av de 179 myndigheter som svarat på Riksrevisionens undersökning uppger att deras hantering av skyddade personuppgifter brustit de senaste tre åren. De allra flesta anger att hanteringen brustit på grund av den mänskliga faktorn.
I Skatteverkets enkätundersökning från 2022 så besvarade 37% att de hade fått sina personuppgifter röjda någon gång. Hälften av dem hade behövt flytta efter att uppgifterna röjts, och en femtedel hade blivit utsatta för hot eller våld som följd av röjningen.
Vill se flera åtgärder
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ta initiativ till ändrad lagstiftning, för att utöka möjligheten att utfärda kontaktförbud mot tidigare ostraffade personer.
Åklagarmyndigheten rekommenderas att stärka arbetet för att kontaktförbudslagstiftningen ska tillämpas på ett enhetligt sätt i hela landet.
Polismyndigheten rekommenderas att öka kunskapen om olika skydd bland de medarbetare som tar emot brottsanmälningar, samt att upphandla teknik som möjliggör elektronisk övervakning av kontaktförbud.
