Kvinnan understryker att examination utgör myndighetsutövning mot enskild och att hon därför har rätt att ta del av det begärda provet.
I sitt överklagande till kammarätten hävdar hon att det bland de återkommande frågorna i provet finns flera exempel där olika felaktigheter har rättats när frågorna väl har återkommit. Enligt kvinnan är det därför troligt att universitetet använder sekretessen för att dölja kvalitetsproblem i den egna verksamheten.
SLU, å sin sida, hävdar att frågor och svarsalternativ inte kan skiljas åt och att hela handlingen därför omfattades av sekretess för kunskapsprov enligt offentlighets- och sekretesslagen. Universitetet hävdade att frågorna kan komma att återanvändes vid senare examinationstillfällen.
Kammarrätten i Stockholm slår nu fast att provet ska likställas med ett standardiserat prov där svar och frågor inte kan skiljas åt. Hela handlingen ska därför vara hemlig.
Domstolen konstaterar visserligen att att kvinnan är part i det ärende som examinationen utgör och att en intresseavvägning – trots sekretessen – måste göras. Man kommer dock fram till att risken för de skadeverkningar som ett utlämnande skulle medöra gör att det är av synnerlig vikt att uppgifterna inte röjs så länge som de kan komma att användas för sitt ändamål.
Överklagandet avslås därför helt.