Ett bolag som förlorat närmare fem miljoner kronor på ett investeringsbedrägeri utfört av en privatperson hade inte rätt att göra avdrag för förlusten. Inbetalningarna medförde nämligen inte att verkliga tillgångar uppstod.
Skatteverket beslutade den 6 december 2019 att ändra Provisor International AB:s skatter och avgifter för beskattningsåren 2016 och 2017. Efter ändringen blev bolagets överskott av näringsverksamhet för beskattningsåret 2016 totalt 4 525 580 kronor, varav skattetillägg ska betalas med 40 procent på den skatt som ska betalas på 4 430 000 kronor. För beskattningsåret 2017 blev bolagets överskott av näringsverksamhet 648 285 kronor, varav skattetillägg ska betalas med 40 procent på den skatt som ska betalas på 394 600 kronor.
Skatteverket har gjort gällande att de aktuella medlen överförts som ett investeringsbedrägeri, det vill säga att fordran redan vid dess uppkomst helt saknat värde.
Bolaget har inte sysslat med investeringar
Bolaget konstaterar att man bevisligen förlorat totalt 4 967 400 kronor, som därmed varit en intäkt för privatpersonen och en förlust för bolaget. Bolaget har aldrig sysslat med investeringar, och troligtvis inte heller privatpersonen.
Förvaltningsrätten i Uppsala konstaterade att det av utredningen i målet framgår att bolaget under beskattningsåren 2016 och 2017 har gjort totalt 83 överföringar till en privatpersons konto med en total summa om 4 824 600 kronor. Det är ostridigt att privatpersonen inte har återfört några medel till bolaget. Bolaget har begärt avdrag för hela summan för beskattningsåren 2016 och 2017.
En huvudprincip vid inkomstbeskattningen är, framhöll förvaltningsrätten, att bevisbördan ligger på Skatteverket i fråga om intäkter och på den skatteskyldige beträffande avdrag. Det är således bolaget som har bevisbördan att detta har rätt till avdrag för kapitalförluster. För att avdrag ska kunna medges krävs bland annat att bolaget kan visa att de inbetalningar det gjort till en privatpersons konto vid insättningstillfället medfört att verkliga tillgångar uppkommit för bolaget.
Omständigheterna så pass oklara
Förvaltningsrätten bedömde mot bakgrund av vad som framkommit i målet att omständigheterna kring dessa överföringar samt omständigheterna i övrigt var så pass oklara att det åligger bolaget att påvisa att överföringarna medfört en verklig tillgång för bolaget.
Bolaget hade inkommit med ett intyg från privatpersonen till vilken överföringarna skett daterat den 28 maj 2019. I intyget anges att privatpersonens huvudsakliga verksamhet är att förvalta tillgångar men att de senaste åren inte gett förväntat resultat på grund av bland annat hälsoskäl. I övrigt saknas det helt underlag, exempelvis avtal, till stöd för att bolaget och privatpersonen har haft en affärsmässig relation.
Det framgår även att bolaget skrivit ned överföringarna som skett 2016 vid bokslutet den 31 december 2016 med 90 procent och resterande belopp skrevs ned vid bokslutet den 31 december 2017. Detta visar enligt förvaltningsrättens mening att bolaget betraktat pengarna som förlorade och att man inte kunnat förvänta sig några pengar tillbaka. Ändå har bolaget fortsatt att föra över pengar till privatpersonen under 2017 och början av 2018. De aktuella fordringarna har alltså saknat värde redan vid förvärvet.
Inte bevisat att de förvärvat en verklig tillgång
Förvaltningsrätten bedömde mot denna bakgrund att bolaget inte gjort sannolikt att de genom överföringen av de aktuella medlen förvärvat en verklig tillgång, varför bolaget inte heller visat att de realiserat en avdragsgill kapitalförlust.
Överklagandet avslogs.
Kammarrätten i Stockholm gör samma bedömning och avslår överklagandet. (Blendow Lexnova)
