DEBATT/ANALYS – av advokat Jan Thörnhammar
Högsta domstolen (HD) har då äntligen levererat ett svar på frågan om tillåtligheten av dubbel lagföring eller straff två gånger för samma sak. Utgången blev, som bekant, att ett åtal som följer efter ett påfört skattetillägg ska avvisas.
Precis som kollegan Jan Södergren skrev som en kommentar till gårdagens tillbakablick i Dagens Juridik, borde frågan ha varit avgjord för ca tio år sedan. Som en följd av ett avgörande i Europadomstolen (ECHR) från 1999 (Ponsetti & Chesnel) drog exempelvis Norges Högsta domstol slutsatsen att kombinationen skattetillägg och ett efterföljande skattebrottmål strider mot den sedan urminnes tid fastlagda principen om förbud mot dubbel lagföring för samma sak. Sverige fortsatte dock på den inslagna vägen.
HD skulle alltså lika gärna ha kunnat inleda dagens avgörande med att konstatera att det är en allmän rättsgrundsats, vilken manifesterats i Europakonventionen (EKMR) att det föreligger ett förbud mot dubbel lagföring för samma sak. Regeln om ne bis in idem har sin grund i romersk rätt och översättningen betyder ungefär ”ej två gånger för samma sak”.
Tillämpningen av principen har varierat över tiden. Den kom dock att skrivas in i rättegångsbalken där den s.k. res judicata– regeln finns (30 kap 9 § RB). Regeln innebär precis som HD skriver i dagens avgörande, att en tidigare dom (rättskraft) hindrar ett nytt åtal för samma sak, (jfr p. 69). Samma sak gäller att ett pågående förfarande hindrar ett nytt förfarande om samma sak, (lis pendens, enligt 45 kap 1 § RB). Regeln om ett förbud mot dubbel lagföring kan alltså hämtas från lag och allmänna rättsgrundsatser.
Gårdagens tillbakablick i Dagens Juridik kunde möjligen uppfattas som pessimistisk och den hade sin grund i alla märkliga avgörande kring frågan som i flera fall får anses ha varit en lek med ord. Djupt olyckligt är att avgörandet inte klarlägger vad som gäller för bokföringsbrott. Glädjande är dock att HD uttalat sig i en sådan riktning att det finns anledning att anta att ett kommande avgörande kommer att befästa ett förbud även angående bokföringsbrott. I vart fall om det handlar om en i bokföringen inte upptagen intäkt och ett bakomliggande skattetillägg på grund av en i deklarationen icke upptagen inkomst.
Det citat som fanns med i gårdagens artikel är hämtat från fallet (Manasson ./. Sverige) och i HD hänvisas till avgöradet (p. 34) och med viss sannolikhet kommer inte det synsättet att stå sig i den inhemska rättstillämpningen. Det återstår dock att se.
Dagens avgörande i HD torde vara glädjande för dem som har ett mål vilande i avvaktan på ett klarläggande från prejudikatinstansen. De som nyligen dömts i strid mot den nu klarlagda principen är givetvis synnerligen missnöjda. För dessa väcks givetvis frågan om möjligheten att få resning.
Det kan inte anses vara en ny rättsprincip som klarlagts i dagens avgörande. Såsom HD skriver (p. 56) grundas avgörandet på det s.k. ryss-målet (Zolotuchin ./. Ryssland). Givetvis borde HD redan i 2010 års avgörande (NJA 2010 s. 168) ha utgått från ryss-målet som ECHR meddelade den 10 februari 2009. HD:s förklaring (p. 54) att det vid 2010 års avgörande fanns skäl för en ”försiktighet som då ansågs befogad” och visa ”återhållsamhet” kan inte godtas. Frågan hade de facto prövats i ECHR och det visar också den massiva kritik som har riktats mot 2010 års avgörande.
Inte heller kan ett förnekande av de grundläggande rättigheterna hindras av det skälet att en accept skulle få långtgående konsekvenser. Någon statsfinansiell hänsyn får inte tas i dessa sammanhang.
Om inte ryss-målet från den 10 februari 2009 accepteras som utgångspunkt för resning bör i vart fall avgörandet i EU-domstolen (C-617/10) från den 26 februari 2013 vara det. EU-rätten är som bekant tvingande och stöd för ett skadestånd på grund av att EU-rätten åsidosatts av den Högsta Förvaltningsdomstolen vid ett prövningstillstånd finns redan, (JK beslut 2009-04-06, Dnr 2409-08-40).
Det är nog ingen grov gissning att alla advokater som har klienter som har drabbats under den märkliga mellantiden just nu grunnar på frågeställningen och möjligheterna till resning.
