Åklagare Henrik Olin har i dag överklagat tingsrättens frikännande dom i ett mål där är en man i 60-årsåldern åtalades misstänkt för grov olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige och mot främmande makt.
Mannen greps under uppmärksammade former i Nacka utanför Stockholm för ett knappt år sedan och var frihetsberövad under hela processen. Kort efter att tingsrättens huvudförhandling avslutats sattes han dock på fri fot.
Utredningen bedrevs av Säkerhetspolisen under ledning av åklagare på Riksenheten för säkerhetsmål. Han åtalades i slutet av augusti som misstänkt för grov olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige och grov olovlig underrättelseverksamhet mot främmande makt.
Åklagaren påstod att mannens ”företag utgjort en plattform för den ryska militära underrättelsetjänsten GRU och en del av det ryska statliga systemet för olovlig teknikinförskaffande från väst. Verksamheten har vidare bestått i att anskaffa uppgifter i form av information om och själva anskaffandet av olika föremål som den ryska staten och försvarsmakten på grund av exportregler och sanktioner inte kunnat anskaffa på den öppna marknaden.”
Enligt åklagarens påstående hade mannen hjälpt ryska staten och militären att lokalisera och införskaffa föremål de efterfrågat. Bortsett från spioneri mot Sverige åtalades mannen för att i Sverige bedrivit ”verksamhet i syfte att anskaffa uppgifter om förhållanden vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för USA:s säkerhet, eller i vart fall medverkat till sådan verksamhet mer än tillfälligt.”
Friades av tingsrätten
Men mannen friades på samtliga punkter av Stockholms tingsrätt.
I en sammanfattning av domen skrev tingsrätten att den åtalade mannen ”till stora delar har agerat på det sätt som åklagaren påstått under respektive åtalspunkt” och därmed ”utgjort en plattform för rysk teknikanskaffning”.
Det var enligt tingsrätten dessutom utrett att avancerad teknik har anskaffats och levererats till Ryssland. Åtalet faller dock på objektiv grund då det inte framkommit annat än att verksamheten enbart avsett teknikanskaffning från väst och inte syftat till inhämtande av uppgifter rörande Sverige eller USA som kan utgöra spioneri, skriver tingsrätten.
– Huvudfrågan i målet är om den tilltalades verksamhet kunnat leda till spioneri. För straffansvar enligt åtalet krävs att verksamheten haft syftet att inhämta känsliga uppgifter med stort skyddsvärde rörande Sverige och USA för att begå spioneri. Åklagaren har inte kunnat styrka att avsikten med verksamheten varit att inhämta sådana uppgifter skrev rådmannen Jakob Hedenmo i ett pressmeddelande.
Överklagas
I dag står det klart att åklagaren överklagar den friande domen.
– Mannen har i nästan tio års tid varit en anskaffningsagent för rysk militär underrättelsetjänst i Sverige. Det beteendet har både tingsrätten och jag funnit bevisat. Jag tycker att det finns utrymme för att man ska tolka lagstiftningen om olovlig underrättelseverksamhet lite mer extensivt än vad den ganska försiktiga tingsrättsdomen kom fram till, säger kammaråklagare Henrik Olin.
