En kvinna begick skattebrott när hon felaktigt deklarerade en inkomst på 273 000 kronor men klarar sig i hovrätten genom att hon frivilligt rättat felaktigheterna i en deklaration tre månader senare.
En 45-årig kvinna åtalades för skattebrott sedan hon i inkomstdeklarationen för inkomståret 2019 och påstods i deklarationen, uppsåtligen, ha lämnat oriktiga uppgifter och därigenom gett upphov till fara för att skatt felaktigt skulle tillgodoräknas henne med 64 500 kronor, samt att överskjutande skatt om 8 570 kronor utbetalades.
De oriktiga uppgifterna bestod i att hon sanningslöst uppgivit att hon under 2019 erhållit inkomst från tjänst från ett företaget med 273 000 kronor.
Kvinnan uppgav att hon inte haft uppsåt till de felaktiga uppgifterna i deklarationen och anförde att hon bara någon månad efter att hon deklarerat inkom med en ny inkomstdeklaration där de 273 000 kronorna hade justerats bort.
Friades i tingsrätten
Objektivt sett ansågs det genom utredningen bevisat att hon agerat på det sätt som angavs i gärningsbeskrivningen, det vill säga att hon angett en högre inkomst än hon faktiskt haft. Genom hennes agerande hade en fara uppkommit för att skatt felaktigt skulle tillgodoräknas henne med 64 500 kronor och farerekvisitet var därmed uppfyllt.
I fråga om hon hade uppsåt till att hon lämnade oriktiga uppgifter och till att detta ledde till fara för felaktigt tillgodoräknande av skatt konstaterade Göteborgs tingsrätt att det finns flera omständigheter som talar för att hon varit medveten om risken för att det lämnades oriktiga uppgifter och att detta skulle leda till fara för felaktigt tillgodoräknande av skatt, samt att hon varit likgiltig till detta.
Hon hade dock berättat att hon fått hjälp med sin deklaration av samma person som har hjälpt henne flera gånger tidigare och att processen gått till på samma sätt som vanligt. Tingsrätten ansåg därför, trots det ansvar som följer av att skriva under deklarationen, att det inte var tillräckligt utrett i målet att kvinnan begått gärningen med uppsåt. Åtalet ogillades därför.
Ingen hjälp av konsulten första gången
Hovrätten för Västra Sverige anser däremot det bevisat att kvinnan agerat med uppsåt. Genom de uppgifter som konsulten har lämnat, uppgifter vilka det saknas anledning att ifrågasätta, står det klart att han inte har medverkat till att kvinnan lämnade in den första, elektroniskt inlämnade deklarationen. Han har uppgett att han är helt säker på att han inte har bett henne att signera deklarationen för inkomståret 2019 digitalt samt att han uppfattade att det endast var fråga om mindre inkomster som hon deklarerade.
Hovrätten konstaterar att kvinnans uppgift om att en konsult ombesörjt allt kring den första deklarationen och endast bett henne logga in med bank-id och godkänna deklarationen digitalt därmed är motbevisad. Det framstår i stället som tydligt att konsulten måste ha medverkat då den andra deklarationen lämnades in. Av den skriftliga utredningen i målet framkommer också att denna andra deklaration lämnades in i pappersform, vilket ger ytterligare stöd åt de uppgifter som konsulten har lämnat.
Frågan hovrätten hade att ta ställning till var alltså om kvinnan gjort en frivillig rättelse genom den andra deklarationen och att hon därmed skulle undgå ansvar för skattebrott.
Frias på nytt
Det förhållandet att kvinnan har lämnat in en ny deklaration i juli 2020, där den tidigare angivna inkomsten från det aktuella bolaget är borttagen, innebär enligt hovrätten att hon ska anses ha rättat de tidigare felaktiga uppgifterna.
Beträffande frågan om rättelsen har skett frivilligt konstaterar hovrätten att en vidtagen åtgärd ska betraktas som frivillig oberoende av om den har föranletts av ånger, en allmän rädsla för upptäckt och straff eller bara en vilja att rätta till. Även om en rättelse i vissa fall kan vara uttryck för spekulation i skattekredit, måste den likväl godtas som frivillig rättelse, om den skett utan tryck utifrån.
Vid en samlad bedömning finner hovrätten därför att kvinnan har gjort en sådan frivillig rättelsen av de felaktiga inkomstuppgifterna om 273 000 kronor att hon ska gå fri från ansvar för skattebrott – och åtalet ogillas. (Blendow Lexnova)
