Mannen köpte elektronikvaror för 6 950 kronor efter att ha använt en rabattkod till ett värde av 45 000 kronor. Först en dryg månad efter leverans förklarade bolaget att rabatten berott på ett misstag – och krävde återbetalning.
Allmänna reklamationsnämnden ger nu kunden rätt mot företaget på grund av dröjsmålet.
En man beställde den 1 juni förra året två Samsung-TV, en iPad och en laptop för 6 950 kronor, efter att ha använt rabattkoder till ett totalt värde av 45 000 kronor. Han fick varorna skickade till sig en knapp vecka efter köpet. Den 12 juli samma år begärde företaget att han antingen skulle skicka tillbaka varorna eller betala en kompletterande faktura.
Konsumenten har vänt sig till Allmänna reklamationsnämnden, ARN, och begärt att han ska få behålla varorna till det avtalade priset alternativt få rätt till prisavdrag och skadestånd.
Hävdade att misstaget var uppenbart
Företaget har motsatt sig kravet och anför att man i slutet av maj 2022 lanserade en kampanj där en Philips-TV såldes med 9 000 kronor i rabatt. På grund av ett tekniskt fel kunde rabattkoden användas på företagets hela sortiment och inte enbart för den avsedda varan. Rabattkoden spred sig snabbt i sociala medier och innan felet åtgärdades gjordes över 7 000 beställningar med stöd av koden.
Den 1 juni 2022 uppmärksammades företaget på felet och mejlade kort därefter till kunderna att man förbehöll sig rätten att justera priset i enlighet med de allmänna villkoren. Alldeles oavsett måste det ha varit uppenbart för mannen att rabatten på sammanlagt 45 000 kronor inte var avsedd utan att det rört sig om ett så kallat förklaringsmisstag.
Borde insett misstaget
ARN konstaterar inledningsvis att bolaget inte har presenterat någon bevisning till stöd för att det kontaktade mannen innan varorna levererades. Det får till följd att de punkter i företagets allmänna villkor som det hänvisat till inte är tillämpliga, då dessa förutsätter att varorna inte har levererats.
Frågan därefter är om företaget kan grunda sitt krav på 32 § första stycket avtalslagen om förklaringsmisstag. Av bestämmelsen framgår att den som avgett en viljeförklaring, som till följd av misstag fått annat innehåll än avsett, inte är bunden av viljeförklaringens innehåll om motparten är i ond tro om misstaget.
Enligt ARN finns det flera omständigheter som talar för att mannen har varit i ond tro om misstaget. Redan den omständigheten att rabattkoden motsvarade 9 000 kronor per vara oavsett värdet på varan talar för att han borde ha insett att rabatten var felaktig. Därtill blev priset sammanlagt endast cirka 13 procent av det ordinarie priset på varorna. Även denna stora prisnedsättning talar för att han borda ha insett företagets misstag. Slutligen har det framkommit att mannen gjort flera misslyckade försök att använda rabattkoden, vilket ytterligare talar för hans onda tro.
Sammantaget anser nämnden att konsumenten borde ha insett att det rörde sig om ett misstag från företagets sida.
Får behålla varorna ändå
Frågan är dock vilken betydelse det har att företaget skickade varorna till mannen utan att dessförinnan informera om sitt misstag.
En avtalspart som har ett anspråk på sin motpart kan ha en skyldighet att ge besked om att anspråket görs gällande när parten inser att motparten inrättar sig på visst sätt i förlitan på en rättslig bedömning som är felaktig. Enligt ARN bör en sådan meddelandeskyldighet föreligga när ett företag misstagit sig om priset på en vara och konsumenten inrättar sig efter detta. Meddelandet av misstag bör då som utgångspunkt i vart fall lämnas innan varan levereras till konsumenten.
Det framgår av varorna levererades till mannen i början av juni 2022. Företaget dröjde därefter drygt en månad med att meddela mannen om misstaget. Vid den tidpunkten får det antas att mannen hade inrättat sig efter misstaget. Det innebär att företaget inte har rätt att grunda anspråk på grund av sitt misstag, utan är bundet av avtalet.
Mannens begäran om att få behålla varorna till det avtalade priset ska alltså bifallas. (Blendow Lexnova)
