Det är genom vittnesuppgifter visat att en hundägare gjort sparkrörelser mot sin hund men inga läten har hörts.
I motsats till tingsrätten friar hovrätten hundägaren från åtalet rörande djurplågeri.
En hundägare åtalades för djurplågeri sedan han, enligt gärningsbeskrivningen, utsatt sin hund för lidande utan att det fanns godtagbara skäl. Han påstods ha sparkat hunden vid upprepade tillfällen.
Två vittnen uppgav sig ha sett sin granne, hundägaren, vara ute och gå med sin hund och då bevittnat hur han sparkade på hunden fyra gånger och drog hårt i kopplet.
Nekade till brott
Mannen nekade till brott och uppgav i förhör att han vid det aktuella tillfället sprungit fram och tillbaka på ena sidan av vägen med hunden i syfte att hunden skulle kunna uträtta sina behov. Vittnena som påstod sig ha sett att han sparkade hunden befann sig hundra meter bort och måste ha missuppfattat vad som hände.
Hudiksvalls tingsrätt ansåg det till följd av vittnenas berättelser styrkt bortom rimligt tvivel att hundägaren upprepade gånger sparkat hunden, vilket orsakat hunden smärta.
Av den hörda distriktsveterinärens uppgifter framgick vidare att hunden utsatts för lidande. Det hade vidare framkommit att det inte funnits några godtagbara skäl för sparkandet. Mot bakgrund av utredningen i målet bedömdes mannen ha begått gärningen med direkt uppsåt – och han dömdes för djurplågeri till 50 dagsböter.
Dömdes i tingsrätten – frias i hovrätten
Domen överklagades till hovrätten – som nu friar honom från åtalet.
Hovrätten konstaterar att vittnena uppgett att de iakttagit händelsen på 80 respektive 40 meters avstånd. Detta trots att de befann sig på samma plats när de gjorde sina iakttagelser. Ingen av vittnena hörde heller att hunden gjorde några läten i samband med sparkarna.
Hovrätten anser, liksom tingsrätten, att det genom vittnesuppgifterna är utrett att mannen gjort sparkrörelser mot sin hund. Hovrätten anser emellertid att uppgifterna om sparkarna träffade hunden är osäkra.
Detta då vittnena har iakttagit händelsen från visst avstånd och ingen av dem har vittnat om att hunden skulle ha reagerat på ett sådant sätt som innebär att det med säkerhet går att dra slutsatsen att hunden träffades av sparkarna. Mot denna bakgrund ska hundägaren frikännas från åtalet. (Blendow Lexnova)
