Hovrätten fastställer tingsrättens dom och dömer den 48-åriga kvinnan för grovt bedrägeri mot Danske Bank som lånat ut 1,6 miljoner kronor baserat på falska uppgifter.
I en rad artiklar har Dagens Juridik berättat om hur Danske Bank gång på gång blivit utsatt för bedrägerier. Det handlar ofta om personer som endast bott i Sverige några år som får hjälp av en så kallad låneförmedlare som hjälper dem att ta kontakt med banken för att göra en bolåneansökan. Personerna uppger att de lämnat allt i händerna hos denna person som uppger sig för att vara en låneförmedlare.
Ekobrottsmyndigheten inledde sommaren 2020 en utredning av denna låneförmedling. Flera personer åtalades och dömdes för att ha hjälpt bostadssökande att erhålla bolån hos olika banker genom att vilseleda bankerna. Spaning och avlyssning bedrevs under sommaren och hösten 2020. EBM har därefter identifierat personer som misstänktes ha fått hjälp av verksamheten.
Döms även i hovrätten
Nu döms en av dessa, en 48-årig kvinna, även i hovrätten för grovt bedrägeri medelst brukande av falsk urkund. Hon döms till villkorlig dom och 100 dagsböter om 480 kronor. Hovrätten har avgjort målet utan huvudförhandling.
”Utredningen i målet i hovrätten är densamma som i tingsrätten. Hovrätten gör inga andra bedömningar än de som tingsrätten har gjort i fråga om skuld, rubricering eller påföljd. Tingsrättens dom ska därför inte ändras”, skriver hovrätten.
Av tingsrättsdomen framgår det att kvinnan kom till Sverige år 2006 och har haft en anställning på ett bibliotek sedan 2013 men även jobbat extra både på ett äldreboende och en frisersalong. När hon arbetade på frisersalongen kom hon i kontakt med en man som kunde hjälpa henne med ett bolån. Hon har signerat flera dokument via bank-ID när hon blivit uppmanad av mannen. Hon har uppgett att hon inte tidigare sett de arbetsgivarintyg och lönebesked som lämnats in både till banken och sedan till rätten.
Kvinna har uppgett att jon inte har betala mannen för tjänsten och hon vet inte varför han hjälpt henne gratis med bolån. Kontantinsatsen betalade hon med egna pengar efter en försäljning av sin bostad i hemlandet.
Felaktiga uppgifter uppgavs i låneansökan
I låneansökan angavs att kvinnan var ekonomiassistent på ett bolag med en högre lön än hon egentligen hade. Det angavs även att hon inte var försörjningspliktig för några arn,vilket hon var. Tillsammans med låneansökan ingavs även falska lönebesked och arbetsgivarintyg.
Tingsrätten konstaterade att det genom utredningen har klarlagts att det har ingetts en bolåneansökan med oriktiga uppgifter jämte falska handlingar till Danske Bank. Genom detta förfarande lurades företrädare för Danske Bank att bevilja och betala ut det aktuella lånet.
Tingsrätten bedömde att kvinnan inte hade kunnat få bolån med motsvarande villkor om riktiga uppgifter hade använts. Det hade också framkommit att Danske Bank till följd av det inträffade senare hävt det aktuella bolåneavtalet. Förfarandet innebar vinning för kvinnan, menar domstolen.
Tingsrätten uppgav även att eftersom kvinnan haft sämre återbetalningsförmåga än vad som framgått av den information som lämnades till banken har banken genom att bevilja det aktuella lånet utsatt sig för en större risk för förlust än vad den räknat med.
”Vid en sammantagen bedömning anser tingsrätten att det har funnits en beaktansvärd risk för slutlig förlust. Förfarandet har således inneburit skada för banken”, skrev tingsrätten i domen.
Har signerat bolåneansökan via Bank-id
Tingsrätten skrev i domen att kvinnan var fullt medveten om att hon var involverad i en bolåneansökan och använde sitt Bank-ID för att identifiera sig ett flertal gånger efter att ha blivit uppmanad att göra det av mannen i fråga.
”Hon har sedan mottagit en bolåneansökan från Danske Bank som innehållit felaktiga uppgifter och ändå signerat bolåneansökan och därefter skickat ansökan till Danske Bank. N.Ns uppgift om att hon inte har mottagit sidorna av låneansökan med felaktiga uppgifter är därför motbevisad. Tingsrätten finner sammantaget att N.N måste ha insett att det fanns en risk för att den aktuella mannen, hennes kontaktperson, sysslade med annat än en seriös bankverksamhet”, skriver domstolen.
Tingsrätten bedömer att hon haft insikt att hon skickade in bolåneansökan med felaktiga uppgifter till Danske Bank och att hon har insett risken för användning av falska handlingar. Tingsrätten anser att hon i vart fall förhållit sig likgiltig till risken för att banken vilseleddes genom förfarandet.
”Att Danske Bank eventuellt haft brister i sina säkerhetsrutiner föranleder ingen annan bedömning. Tingsrätten anser sammantaget att det är styrkt att N.N har handlat med straffrättsligt uppsåt”, skrev domstolen i domen.
