Riksrevisionen granskar om Kriminalvården har fått rätt förutsättningar att bedriva behandling samt om myndigheten använder sina resurser så effektivt som möjligt.
Kriminalvården ansvarar för 32 häkten, 45 anstalter och 33 frivårdskontor. Riksrevisionen pekar på forskning som visar att det är centralt att de intagna får tillgång till behandling och utbildning under sin tid på anstalt för att kunna klara ett liv utan kriminalitet efter avtjänat straff. Utan behandling ökar risken för återfall i kriminalitet, missbruk eller annat socialt nedbrytande beteende.
Motverka återfall är angeläget
Men trots Kriminalvårdens höga ambitioner är det få intagna som genomgår ett behandlingsprogram. Riksrevisionen genomför nu en granskning av effektiviteten i Kriminalvårdens behandlingsverksamhet.
– Att motverka återfall i brott är oerhört angeläget. Samtidigt ökar pressen på Kriminalvården, med allt fler som döms till fängelse. Vi kommer bland annat att titta på om Kriminalvården har fått rätt förutsättningar att bedriva behandling samt om myndigheten använder sina resurser så effektivt som möjligt, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.
År 2022 var det endast 19 procent i anstalt och 11 procent i frivård med behov av behandling som fullföljde ett behandlingsprogram. Intagna med hög risk för återfall är prioriterade men är samtidigt den grupp som har svårast att fullfölja behandlingsinsatser.
Av dem som frigavs från anstalt 2020 återföll 44 procent i brottslighet inom ett år.
Kostnaderna för Kriminalvården ökar
Riksrevisionen skriver att de statsfinansiella kostnaderna för kriminalvården är betydande, och har ökat kraftigt de senaste åren. Vid anstalterna är kostnaden per vårddygn nästan 3 500 kronor. En person som gång på gång hamnar i fängelse uppskattas skapa långsiktiga samhällskostnader på mer än 9 miljoner kronor.
”Kriminalvården brottas sedan några år med överbeläggning. Antalet personer som döms till fängelse för särskilt resurskrävande brott (exempelvis allvarliga narkotikabrott och grov misshandel) väntas öka med 14 procent under perioden 2021–2025, medan medelantalet intagna i fängelse väntas öka med 26 procent”, skriver Riksrevisionen.
”Samtidigt som inflödet av dömda personer ökar har Kriminalvården svårt att rekrytera och behålla personal”, framgår det vidare.
Riksrevisionens granskning ska svara på om Kriminalvården bedriver sin behandlingsverksamhet på ett effektivt sätt för att nå målet om att klienterna ska återanpassas till ett liv utan kriminalitet.
