För ett år sedan dömdes Paolo Macchiarini dömdes till villkorlig dom för vållande till kroppsskada i ett fall – och friades för två av fallen.
Tingsrätten kom fram till att han genomfört ingreppen av nöd – syftet var att rädda patienternas liv.
Men vad gällde den tredje patienten borde han, med erfarenheterna från de två första, ha insett riskerna och ansågs ha handlat med likgiltighetsuppsåt.
I dag meddelade Svea Hovrätt sin dom – hovrätten ändrar tingsrättens dom och dömer den åtalade kirurgen för tre fall av grov misshandel till fängelse i två år och sex månader
För knappt två och ett halvt år sedan åtalades den uppmärksammade kirurgen Paolo Macchiarini för tre fall av grov misshandel som skedde under 2011 och 2012.
Paolo Macchiarini är kirurg och anställdes för drygt 10 år sedan vid Karolinska institutet och KS där han i sin roll som läkare, bland annat, utförde kirurgiska ingrepp på tre patienter genom att avlägsna deras luftstrupar och ersätta dessa med syntetiska sådana.
Dessa patienter ådrog sig senare svåra fysiska skador och en förundersökning kom att inledas mot Macchiarini gällande två fall av vållande till kroppsskada.
Den förundersökningen lades dock ned, men återupptogs under 2018 av överåklagaren Mikael Björk som sedermera kom att åtala Macchiarini för tre fall av grov misshandel.
Enligt stämningsansökan påstås Paolo Macchiarinis kirurgiska ingrepp ha orsakat de tre målsägandena allvarliga fysiska skador och stort lidande. Ingreppen påstås också ha skett ”helt i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet” och dessutom varit lagstridiga då det inte utgjort led i någon form av sjukvård eller tillståndsprövad forskningsstudie.
Paolo Macchiarini, som nekat till brott, påstods ha begått gärningarna med uppsåt.
Döms för vållande till kroppsskada
En enig tingsrätt dömde i juni förra året Macchiarini för vållande till kroppsskada, grovt brott, i ett fall. Han frikändes på två av tre åtalspunkter. Påföljden bestämdes till villkorlig dom.
Åtalet gällde ingrepp med syntetiska luftstrupar som han gjorde på tre patienter under åren 2011 och 2012. Åklagarna gjorde gällande att ingreppen hade åsamkat patienterna svåra kroppsskador och att två av dem också hade drabbats av långvarigt lidande. Åklagarna begärde i första hand att kirurgen skulle dömas för grov misshandel och i andra hand att gärningarna skulle bedömas som vållande till kroppsskada, grovt brott.
Tingsrätten kom fram till att ingreppen inte stod i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Med hänsyn till patienternas tillstånd bedömde tingsrätten ändå att ingreppen på de två första patienterna var försvarliga och att Macchiarini därför ska gå fri från ansvar eftersom han handlade i nöd i straffrättslig mening.
Skulle ha avstått
Men vid tidpunkten för ingreppet på den tredje patienten var dock erfarenheterna från de två första ingreppen sådana att Macchiarini skulle ha avstått från att låta ännu en patient genomgå ingreppet.
– Nyttan som behandlingsmetoden kunde förväntas medföra stod helt enkelt inte i proportion till de risker som ingreppet var förenat med, säger juristdomarna i målet, Ewa Lindbäck och Björn Skånsberg.
I dag meddelade hovrätten sin dom. Hovrätten har kommit fram till att kirurgen i samtliga tre fall har avlägsnat patienternas luftstrupar och ersatt dessa med syntetiska luftstrupar. Hovrätten har även kommit fram till att patienterna har orsakats kroppsskador och lidande.
Hovrätten dömer för alla fall
Hovrätten har, till skillnad från tingsrätten, kommit fram till att det inte var fråga om nödsituationer när ingreppen på den första och den andra patienten gjordes. Utredningen talar i stället för att de hade kunnat leva under en inte obetydlig tid utan ingreppen. När det gäller ingreppet på den tredje patienten har hovrätten kommit fram till att en nödsituation förelåg men att ingreppet trots detta var oförsvarligt.
– Vi har ansett att utrymmet för att med stöd av nödbestämmelsen utföra obeprövade ingrepp på människor i strid med de regelverk som finns för sjukvård och forskning måste vara mycket begränsat säger rättens ordförande, hovrättsrådet Maria Hölcke.
Hovrätten skriver vidare att de inte ifrågasätter att kirurgen har haft en förhoppning om att metoden skulle fungera. Men trots det har hovrätten kommit fram till att kirurgen har handlat med uppsåt. Utredningen visar nämligen att han insett risken för att ingreppen skulle orsaka patienterna kroppsskador och lidande och att han dessutom varit likgiltig inför att det skulle ske.
– Vid uppsåtsbedömningen har vi lagt vikt vid att det inte rört sig om några impulshandlingar utan om planerade ingrepp och att det därmed har funnits utrymme för överväganden säger Maria Hölcke.
Hovrätten har kommit fram till att gärningarna ska bedömas som tre fall av grov misshandel och att påföljden ska bestämmas till fängelse i två år och sex månader.
