En 50-årig man döms nu även i hovrätten för grovt skattebrott då han för inkomståret 2015 inte deklarerat försäljning av aktier i det bolag som han grundat och då var vd för.
Den 50-åriga mannen skulle för inkomståret 2015 ha deklarerat en försäljning av 400 aktier om 3 716 666 kronor som inkomst av kapital. Försäljningen gjordes i det bolag som mannen själv grundat och som han då var vd för.
Men han lämnade inte in sin självdeklaration för år 2015, vilken skulle ha varit inlämnad till Skatteverket senaste den 15 juni 2016. Enligt gärningspåståendet gav förfarandet upphov till fara för att skatt skulle undandras det allmänna med cirka 1,1 miljoner kronor.
Mannen själv har invänt att det inte förelegat någon fara för skatteundandragande eftersom det fattats ett beslut om revision mot det aktuella bolaget i mars 2016 och försäljningen därmed skulle komma att upptäckas trots att han inte deklarerat den.
Samma år som försäljningen ägde rum lämnade han bolaget.
Konkret fara för skatteundandragande
Hovrätten skriver att revisionen – som inte utgör en rutinmässig granskning – var nödvändig för att upptäcka försäljningen. Försäljningen förefaller inte ha uppmärksammats av Skatteverket vid tidpunkten för beslutet om skönsbeskattning i november 2016. Hovrätten anser mot den bakgrunden att det har förelegat en konkret fara för att skatteundandragande skulle komma att ske och att farerekvisitet därmed är uppfyllt.
Mannen har såväl vid tingsrätten som i hovrätten invänt att han saknat uppsåt till gärningen. Han har hänvisat till att han trodde att försäljningen skulle deklareras först påföljande år, att han fått rådet att inte skriva under deklarationen samt till sina hälsoproblem.
Den 50-åriga mannen har framhållit att uppsåtet ska täcka samtliga objektiva brottsförutsättningar – såväl underlåtenheten som skatteundandragandet – och gjort gällande att hans uppsåt i vart fall inte kan anses omfatta rekvisitet skatteundandragande.
Hovrätten ansluter sig till tingsrättens bedömning i uppsåtsfrågan. Hovrätten anser att mannen varit medveten om vad som ålegat honom i deklarationshänseende och att han underlåtit att fullgöra vad som ankommer på honom.
Fick rådet att inte lämna in sin deklaration
50-åringen har uppgett att han fått rådet att inte lämna in sin deklaration för att den enligt hans uppfattning innehållit felaktiga uppgifter.
”Förvisso gäller att den som litat på felaktiga upplysningar om sin skattskyldighet inte kan dömas för skattebrott (se rättsfallet NJA 1977 s. 225). Hovrätten anser emellertid att NNs uppgifter i denna del varit vaga och, som tingsrätten konstaterat, har han inte varit i kontakt med Skatteverket i frågan. Vidare är det fråga om en årligen återkommande grundläggande skyldighet att deklarera inkomst. Invändningen om s.k. rättsvillfarelse (att inte känna till att gärningen var brottslig) kan mot den bakgrunden inte godtas”, skriver hovrätten.
Enligt hovrätten har mannen varit, i vart fall, likgiltig inför att skatt skulle komma att undandras det allmänna.
Det skattebrott som mannen gjort sig skyldig till, enligt hovrätten, har avsett mycket betydande belopp och är därför ska det bedömas som grovt.
Mannen har även gjort gällande att det skulle stå i strid med rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger för samma brott om han påförs ett skattetillägg, eftersom Skatteverket beslutade att påföra honom förseningsavgifter på grund av att han inte lämnade in sin deklaration.
Döms till åtta månaders fängelse
Hovrätten anser dock att de förseningsavgifter som han påförts utgör en så pass marginell sanktion att de, med ett analogt resonemang, inte hindrar att skattetilllägg utgår. Det hindrar inte heller prövning av åtalet för grovt skattebrott.
Mannen döms till åtta månaders fängelse.
I tingsrätten påfördes mannen skattetillägg med 40 procent på ett underlag av 3 716 666 kronor avseende inkomst av kapital.
Hovrätten bedömde att mannen ska påföras skattetillägg med 40 procent av den skatt som ska betalas på ett underlag om 3 716 666 kronor avseende inkomst av kapital.