Hovrätten ändrade tingsrättens dom i det uppmärksammade mutbrottsmålet i Region Skåne och friade en av de tre åtalade. Nu överklagar Riksåklagaren domen och vill att samtliga döms till strängare påföljd än i tingsrätten.
Under åren 2018–2019 genomförde Region Skåne och Västra Götalandsregionen en offentlig upphandling av ett IT-baserat processtöd för primärvården.
Fyra personer åtalades i mars 2021 för mutbrott för oegentligheter i samband med it-upphandlingen. En person åtalades för grovt givande av muta och tre personer anställda av Region Skåne för grovt tagande av muta.
Enligt misstankarna ska två tidigare tjänstemän vid Region Skåne och en före detta regionanställd ha erbjudits anställning eller konsultuppdrag och ha fått löften om delägarskap och aktier i företaget Vårdinnovation. Bolaget ligger bakom IT-systemet Vårdexpressen, som gick i konkurs under 2021. Enligt åklagaren ska Vårdinnovations före detta vd i sin tur ha fått tillgång till avgörande och sekretessbelagd information både före, under och efter upphandlingen från regiontjänstemännen.
Missbrukat sina förtroendeställningar
Enligt åklagaren hade personerna som deltog i expertgruppen missbrukat sina förtroendeställningar genom att på olika sätt påverka upphandlingen och se till att en viss anbudsgivare tilldelades anbudet. Personen som företrädde anbudsgivaren hade enligt åklagaren anstiftat eller hjälpt de andra två att begå trolöshetsbrotten.
De upphandlande myndigheterna begärde att de åtalade skulle betala stora skadestånd till dem med anledning av de kostnader de drabbades av då upphandlingen var tvungen att avbrytas när det stod klart att upphandlingen inte hade gått rätt till.
Tingsrätten dömde de tre enligt åtalen och beslutade att de solidariskt skulle betala skadestånd om cirka 25 miljoner kronor
Hovrätten har ogillat åtalen om trolöshet mot huvudman och yrkandena om skadestånd.
Enligt hovrätten var det inte visat att de två deltagarna i expertgruppen hade en sådan ekonomisk förtroendeställning i förhållande till de upphandlande myndigheterna som krävdes för att de skulle kunna dömas för trolöshet mot huvudman. Den tredje personen kunde då inte heller dömas för anstiftan eller medhjälp till de påstådda brotten.
Riksåklagaren överklagar domen
Nu överklagar Riksåklagaren domen.
RÅ yrkar att mannen som enligt åtalet ska ha mutat de två andra med otillbörliga förmåner i form av erbjudanden om anställningar i eller konsultuppdrag för Vårdinnovation, ska dömas för anstiftan eller medhjälp till grov trolöshet mot huvudman. RÅ vill även att påföljden ska bestämmas till fängelsestraff som är längre än vad tingsrätten bestämt och att han ska meddelas näringsförbud under sju år räknat från dagen för tingsrättens dom. Tingsrätten dömde mannen till fyra års fängelse.
RÅ yrkar även att de två personer som ingick i expertgruppen på Region Skåne ska dömas för grov trolöshet mot huvudman och att påföljderna ska bestämmas till fängelsestraff som är längre än vad tingsrätten bestämt. I tingsrätten dödens de till tre och ett halvt års fängelse.
Västra Götalandsregionen yrkar att samtliga tre åtalade ska förpliktas att utge skadestånd till regionen i enlighet med tingsrättens domslut (riksåklagaren för målsägandens talan).
Enligt riksåklagaren är det av vikt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen prövar rekvisitet ”på grund av förtroendeställning fått till uppgift att sköta eller övervaka ekonomisk angelägenhet” i bestämmelsen om trolöshet mot huvudman i förhållande till den som för en myndighets räkning deltar i en deltar i en offentlig upphandling.
Offentliga upphandlingarna uppgår till 700 miljarder årligen
I överklagandet står det bland annat att värdet av de offentliga upphandlingarna i Sverige uppskattas till över 700 miljarder kronor årligen, eller ungefär en sjättedel av Sveriges BNP.
”Det är således av mycket stor vikt att alla former av korruption som kan förekomma inom ramen för offentliga upphandlingar motverkas och beivras. Sådan korruption är ekonomiskt mycket skadlig för de upphandlande myndigheterna, som har ett strikt ansvar för att reglerna om offentlig upphandling följs och som kan drabbas av stora skadestånd i förhållande till en anbudsgivare när reglerna inte följts, vilket gäller oavsett om myndigheten varit medveten eller oaktsam i förhållande till att upphandlingen inte gått rätt till. I en förlängning är sådan korruption även systemhotande”, skriver RÅ.
Vidare skriver RÅ att ”Det här målet aktualiserar frågan om i vilken utsträckning det genom rådande straffbestämmelse om trolöshet mot huvudman är möjligt att på ett adekvat sätt beivra allvarliga fall av korruption inom offentliga upphandlingar”.
Förtroendeställning med straffansvar
Rå vänder sig emot hovrättens slutsats att expertgruppens resultat framstod som rådgivande.
”Hovrättens slutsats att expertgruppens resultat närmast framstår som rådgivande är således direkt felaktig. Hovrättens resonemang (om att Region Skåne har haft en möjlighet att avbryta upphandlingen om det valda alternativet ansågs bli alltför dyrt stämmer inte heller. Detta eftersom möjligheten till avbrytande av en upphandling är strikt reglerad genom den praxis som utbildats med stöd av LOU”, skriver RÅ.
RÅs uppfattning är att ”det bör finnas utrymme att med dagens lagstiftning komma fram till att den som exempelvis åtar sig ett uppdrag som medlem i en expertgrupp inom ramen för en offentlig upphandling genom sitt uppdrag att bestämma vilka anbudsgivare som kan komma ifråga för en upphandlande myndighet att sluta avtal med får anses inneha en sådan förtroendeställning gentemot den upphandlande myndigheten som kan medföra straffansvar enligt 10 kap. 5 § brottsbalken”.
