Polis kallades i slutet av 2013 till en plats i Bollnäs där en person uppgavs ha blivit skjuten. På platsen påträffades två män i 20-årsåldern och en 33-årig man – samtliga skadade.
33-åringen hade blivit knivhuggen ett 40-tal gånger och avled på platsen. En av de andra männen, en idag 22-årig man, hade en skottskada i låret.
22-åringen och 33-åringen hade tidigare varit nära vänner, men blivit osams över en skuld. De hade bestämt träff och 22-åringen hade tagit med sig den tredje mannen, en idag 28-årig man, till mötet.
Enligt dem skulle 33-åringen ha kommit till platsen tillsammans med en maskerad man. 33-åringen skulle genast ha öppnat eld med en pistol och träffat 22-åringen.
28-åringen och 33-åringen skulle i det efterföljande tumultet ha slagits och 28-åringen ansåg sig ha handlat i nödvärn när han huggit den äldre mannen i bröstet med en kniv som han burit på sig.
28-åringen uppgav också att det var meningen att mötet skulle vara helt fredligt och att han följt med för att medla mellan de andra männen.
Både 28-åringen och 22-åringen fälldes i tingsrätten för dråp. Domstolen ansåg inte att den tekniska utredningen gick ihop med männens uppgifter.
De hade bland annat båda två haft dun på sig från 33-åringens sönderskurna jacka. 22-åringen hade också, trots sin skottskada, kunnat röra sig och DNA-spår talade starkt för att både 28-åringen och 22-åringen varit delaktiga i knivvåldet mot 33-åringen.
Ett vittne hade även på avstånd sett två personer jaga en tredje på brottsplatsen.
Tingsrätten konstaterade att alla tre männen på förhand varit införstådda med att dödligt våld skulle kunna bli aktuellt vid mötet – något som med hänsyn till praxis från Högsta domstolen uteslöt nödvärnsrätt.
Med hänsyn även till bland annat det omfattande knivvåldet, ansåg domstolen också att de båda tilltalade haft uppsåt att döda och skulle dömas som gärningsmän.
Det var fråga om ett kortare förlopp utan närmare planering och 33-åringen hade dessutom inlett våldsanvändningen genom att öppna eld med pistolen.
Tingsrätten ansåg därför att gärningen skulle bedömas som mindre grov och rubriceras som dråp, inte mord.
28-åringen dömdes till åtta och ett halvt års fängelse. 22-åringen, som även fälldes för grov misshandel vid ett separat tillfälle, dömdes till fängelse i nio och ett halvt år.
De tilltalade överklagade domen och yrkade att åtalet skulle ogillas, medan åklagaren yrkade på straffskärpning och rubricering som mord.
Hovrätten går nu på åklagarens linje och dömer de båda männen för mord och skärper deras fängelsestraff till 12 respektive 13 år.
Enligt domstolen är det helt uppenbart att 28-åringen inte följt med för att medla. De båda männen, som båda varit beväpnade och burit skyddsväst, har tvärt om förberett sig på en uppgörelse där dödligt våld skulle kunna förekomma.
Det är enligt hovrätten också helt utrett att någon fjärde person, i motsats till vad männen uppgett, inte funnits på platsen. Det är också styrkt att båda männen deltagit i våldsutövningen mot 33-åringen.
Domstolen betonar vidare personer som kommit överens om att ”göra upp” med grövre våld saknar rätt till nödvärn så länge ett angrepp inte ligger klart utanför ramen för vad som får anses vara förutsatt. Varje person ska då dömas för det våld han eller hon utövat, oavsett vem som inlett våldsutövningen.
De tilltalade har varit införstådda med att dödligt våld kunde bli aktuellt, och någon nödvärnsrätt kan därför inte bli aktuell, oavsett om 33-åringen varit den som inlett våldsutövningen.
Hovrätten anser i likhet med tingsrätten att både 28-åringen och 22-åringen ska betraktas som gärningsmän och att de har haft uppsåt att döda.
Till skillnad från tingsrätten anser hovrätten dock inte att gärningen kan anses som mindre grov.
Att 33-åringen gått till angrepp är den enda förmildrande omständigheten i sammanhanget, konstaterar domstolen. Samtidigt handlar det om en gärning som föregåtts av viss planering och även förslagenhet, i och med att 33-åringen letts att tro att han och 22-åringen skulle ses ensamma, ”man mot man”.
Våldet har också varit omfattande och allvarligt och 33-åringen har levt en tid innan han dött av förblödning. Gärningen ska därför rubriceras som mord, finner rätten.
De inledande pistolskotten mot de tilltalade talar enligt hovrätten ”i någon mån” i lindrande riktning. Fängelsestraffen sätts därför något lägre än utgångspunkten för mord, som är 14 års fängelse. Männen ska även betala drygt 150 000 kronor i skadestånd till 33-åringens anhöriga.
