Brott som begås mot journalister och personer som utövar vissa samhällsnyttiga funktioner ska straffas hårdare.
Detta genom införande av en ny straffskärpningsgrund.
– Eftersom till exempel journalister, socialsekreterare och lärare har en särskilt viktig funktion i samhället blir ett angrepp mot dem också i förlängningen ett angrepp mot vår demokrati och vårt fria och öppna samhälle, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) i ett pressmeddelande.
Den föreslagna straffskärpningsgrunden innebär att det ska ses som försvårande att ett brott begåtts mot en person på grund av att hen, eller någon närstående, yrkesmässigt bedrivit nyhetsförmedling eller annan journalistik.
I propositionen föreslås också att utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner ska omfattas av samma förstärkta straffrättsliga skydd som exempelvis poliser har idag genom bestämmelserna om våld, hot eller förgripelse mot tjänsteman. Yrkesgrupper som berörs av det nya förslaget är sjukvårdspersonal, socialtjänstpersonal, räddningstjänstpersonal och utbildningspersonal.
– Medarbetare i socialtjänsten ska kunna utföra sitt viktiga arbete utan att vara rädda för hot eller våld. Med den här skärpningen ger vi medarbetarna bättre möjligheter att fokusera på sitt arbete med att stödja och skydda barn, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) i pressmeddelandet.
Hårdare straff för brott mot tytstnadsplikt
I propositionen föreslås också att allvarliga och uppsåtliga brott i framtiden ska rendera i hårdare straff. Enligt förslagen ska maximistraffet för brott mot tystnadsplikten ska höjas i kombination med att det införs ett grovt brott mot tystnadsplikt.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti.
