Det var ingen slump att mannen gjorde en betydande vinst bara något dygn efter att ha köpt aktier i ett bolag under en lunch med en vän som arbetade på den bank där bolaget var kund. Hovrätten fastställer därför domen om grovt insiderbrott.
Fängelse är dock inte påkallat utan mannen döms i stället till villkorlig dom och 200 timmars samhällstjänst.
Det var mot bakgrund av aktieaffärer under 2019 som de båda männen i 30-årsåldern åtalades för insiderbrott vid Stockholms tingsrätt. Männen är båda ekonomer och vänner sedan studietiden. De umgås privat och delar bland annat ett intresse för aktiehandel.
Den ena mannen var vid tidpunkten anställd vid Danske Banks grupp för företagsrådgivning och kom därför genom tjänsten i kontakt med olika börsnoterade bolag. En dag i december 2019 åt de båda männen lunch tillsammans – några timmar efter att banktjänstemannen deltagit på ett morgonmöte på sin avdelning. Under lunchen köpte den andre mannen aktier till ett värde av knappt 200 000 kronor i ett bolag som Danske Bank vid tidpunkten rådgav inför en förestående avknoppning– och vid ungefär samma tidpunkt gick bolaget ut med försäljningssiffror som skulle få aktiekursen att stiga med 0,49 procent.
Uppgång med 190 procent
Det verkliga lyftet kom dock nästföljande dag, efter att bolaget offentliggjort ett aktieöverlåtelseavtal om försäljning av sitt dotterbolag. Aktien rusade då på börsen med en uppgång på 240 procent och avslutade handelsdagen cirka 190 procent upp. Mannen sålde dock hela sitt aktieinnehav direkt efter öppning och kom då att nära nog tredubbla den investering han gjort dagen innan. Männen skrev i samma veva sms till varandra där det bland annat stod ”det bör bli 185 000 kr vardera” – och mannen som skött aktieaffärerna överförde ett par månader senare motsvarande belopp till banktjänstemannen.
Informationen var specifik
Stockholms tingsrätt konstaterade att så inte borde ha skett, men att det inte var osannolikt att det på avdelningens morgonmöte kunde ha nämnts att en försäljning av dotterbolaget var på gång. En överordnad till banktjänstemannen hade nämligen trott att affären var klar och det en viss ”jullovsstämning” hade dessutom omgärdat mötet. Informationen var specifik, inte offentliggjord och skulle sannolikt få en väsentlig påverkan på aktiekursen och utgjorde enligt tingsrätten insiderinformation. En trainee som varit med på mötet hade genast förstått att det handlat om insiderinformation – och enligt tingsrätten måste den mer erfarne banktjänstemannen också ha förstått detta.
Det fanns samtidigt ingen naturlig förklaring till varför banktjänstemannen skulle ha fått del i vinsten av aktieaffären – annat än att han vidarebefordrat insiderinformationen till sin vän inför förvärvet. Tajmingen för förvärvet var också mycket besvärande. Med sin utbildning och kännedom om var banktjänstemannen fått informationen ifrån måste också den man som gjort aktieaffären ha förstått att det handlade om insiderinformation.
Fälldes för insiderbrott
De båda männen fälldes därför för insiderbrott, som med hänsyn till den betydande vinsten rubricerades som grovt. De fälldes samtidigt för en mer småskalig handel i ett annat bolag, strax innan detta blev uppköpt – och här handlade det om insiderbrott av normalgraden.
Det grova insiderbrottet hade ett straffvärde på cirka sex månaders fängelse och insiderbrottet hade i sin tur ett straffvärde på ”ett par månader”. Åklagaren ansåg att banktjänstemannens agerande var mer klandervärt, men tingsrätten bedömde att männens agerande var lika straffvärt – och betonade bland annat att mannen som köpt aktierna verkade ha varit den drivande parten samtidigt som banktjänstemannen tagit en större risk. Tingsrätten landade i ett straffmätningsvärde på åtta månaders fängelse, men bestämde påföljden till villkorlig dom och 200 timmars samhällstjänst. Domstolen beslutade även om förverkande av hela vinsten på närmare 450 000 kronor hos den man som gjort aktieaffärerna.
Mannen överklagade
Mannen överklagade och yrkade att Svea hovrätt skulle ogilla åtalet och upphäva tingsrättens beslut om förverkande, eller åtminstone lindra påföljden. Åklagaren yrkade anslutningsvis att hovrätten skulle bestämma påföljden till fängelse.
Hovrätten väljer dock nu att gå på samma linje som tingsrätten och fastställa underinstansens dom mot mannen.
Domstolen gör ingen annan bedömning än tingsrätten så vitt avser de åtalade gärningarna eller hur de ska rubriceras – och instämmer även i tingsrättens bedömning avseende förverkande.
Gärningarnas samlade straffvärde motsvarar också åtta månaders fängelse – och vid vissa allvarligare insiderbrott finns det en presumtion för fängelse. Den brottslighet mannen döms för är också av sådan art att det finns skäl för fängelse. Varken straff- eller artvärde hindrar dock att domstolen väljer en icke-frihetsberövande påföljd. Hovrätten anser därför inte att det finns skäl att avvika från den påföljd med villkorlig dom och samhällstjänst som tingsrätten kommit fram till.
Enligt mannen kan han bli av med sitt arbete om han fälls även i hovrätten och detta kommer till hans arbetsgivares kännedom. Uppgifterna har dock varit allmänt hållna och inte underbyggts med utredning. Hovrätten anser därför inte att påståendet ska beaktas som ett billighetsskäl som annars skulle kunna utgöra skäl för att lindra påföljden.
