Efter indikationer på brister inleder Riksrevisionen en granskning av statens arbete med utvärdering av svenskt bistånd.
Sveriges biståndsbudget uppgår till 56 miljarder kronor, varav 47 miljarder avsätts till internationellt bistånd. Riksrevisionen skriver att det är viktigt att de utvärderingar som tas fram håller hög kvalitet och används på ett effektivt sätt för att pengarna ska göra så stor nytta som möjligt.
En omfattande debatt
”Efter indikationer på brister när det bland annat gäller kvalitet och lärande genomför Riksrevisionen en granskning av statens arbete med att utvärdera biståndet”, skriver Riksrevisionen.
– Om de utvärderingar som tas fram om biståndet har brister eller om de inte används till förbättringar ökar risken för att resurserna inte används på ett effektivt sätt. Det försvårar för riksdagen att göra korrekta bedömningar och minskar regeringens möjligheter att styra biståndet, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Bland forskare, debattörer och professionella på biståndsområdet pågår en långvarig och omfattande debatt om vad som kan och bör utvärderas, och vad som är bra utvärdering. Samtidigt behöver de som beslutar om biståndet kunskap om vad som bidrar till resultat och hållbara förändringar för att kunna fatta initierade beslut.
Granskningar har pekat på brister
Flera studier och tidigare granskningar har pekat på brister i statens arbete med utvärderingar inom biståndet. Det innebär en risk för att riksdagen inte får tillförlitlig information och att regeringen inte kan styra biståndet utifrån tidigare resultat, samt att de resurser som läggs på att utvärdera biståndet inte används på ett effektivt sätt.
Riksrevisionens granskningen ska därför svara på om staten bedriver ett effektivt arbete med utvärdering av svenskt bistånd.
