Förvaltningsrätten i Stockholm anser, i likhet med Finansinspektionen, att Nord Fondkommission i sin verksamhet på värdepappersmarknaden har brustit både i omsorgen om sina kunder och i sin interna styrning och kontroll. Domstolen anser att bristerna är allvarliga och att det därför var motiverat av Finansinspektionen att återkalla bolagets tillstånd.
Finansinspektionen beslutade i oktober 2021 att återkalla tillstånden för Nord Fondkommission (numera Granruskan AB).
Finansinspektionen menar att bolaget på ett påtagligt och genomgående sätt brustit i omsorgen om sina kunder, bland annat genom att ge kunder råd att investera i företagsobligationer med höga risker utan att säkerställa att kunden haft nödvändig kunskap och erfarenhet för att kunna förstå riskerna med dessa produkter.
Finansinspektionen ansåg även att bolaget hade stora brister i sin interna styrning och kontroll, exempelvis genom att inte se till att funktionen för regelefterlevnad hade tillräckliga resurser.
FI har uppgett att bolaget har begått en rad allvarliga överträdelser och saknar förmåga att följa de grundläggande regler som är uppställda för att skydda de kunder som investerar i finansiella instrument. Bolaget har även visat en okunnighet och likgiltighet inför regelverket som inte är förenlig med kraven på aktörer som driver tillståndspliktig verksamhet på finansmarknaden.
Nord Fondkommission har överklagat beslutet till förvaltningsrätten och menar bland annat att verksamheten bedrivits i enlighet med regelverket samt att eventuella tidigare brister hade åtgärdats vid tidpunkten för Finansinspektionens beslut och i övrigt varit ursäktliga.
Allvarliga brister
Förvaltningsrätten har avslagit bolagets överklagande.
– Lagstiftningen på området är tydlig och ställer höga krav på värdepappersbolag när det gäller att visa omsorg om sina kunder. Bristerna i bolagets verksamhet rör de mest centrala kundsskyddsbestämmelserna och är så allvarliga att det var motiverat av Finansinspektionen att återkalla tillstånden för bolaget, säger chefsrådmannen Maria Eka.
Förvaltningsrätten går igenom om de brister som Finansinspektionen har påtalat i sitt beslut. Bland annat konstaterar Förvaltningsrätten att rapporterna från regelefterlevnadsfunktionen till bolagets styrelse för 2018 och 2019 inte innehåller information om de finansiella instrument som bolaget distribuerar samt distributionsstrategin för dessa. Vidare finns inte information om vilka kundgrupper instrumenten distribueras till. Rapporterna från funktionen för regelefterlevnad uppfyller därmed enligt förvaltningsrättens bedömning inte kraven enligt värdepappersföreskrifterna.
Vidare konstaterar Förvaltningsrätten att ett värdepappersinstitut ska göra en så kallad lämplighetsbedömning, alltså hämta in uppgifter om bland annat kundens kunskaper och erfarenheter av den specifika produkten samt om kundens ekonomiska situation och mål med investeringen. Ett värdepappersinstitut som tillhandahåller investeringsrådgivning till en icke- professionell kund ska även lämna en sammanfattning av rådgivningen till kunden, en så kallad lämplighetsförklaring.
Har granskat 50 kundakter
Finansinspektionen har granskat över 50 kundakter i syfte att kontrollera i vilken utsträckning bolaget uppfyller dessa.
Förvaltningsrätten konstaterar bland annat att bolaget har marknadsfört de aktuella företagsobligationerna till icke-professionella kunder.
”Bristerna i bolagets investeringsrådgivning kan därmed enligt förvaltningsrättens bedömning ha lett till att de aktuella företagsobligationerna har distribuerats till kunder som inte befinner sig i en sådan målgrupp som de aktuella företagsobligationerna torde vända sig till. Den bristfälliga rådgivningen kan därför med hög grad av sannolikhet ha lett till att kunder har investerat i ett finansiellt instrument med högre risk än vad kunder kunde eller ville bära och som därför inte låg i deras intresse”.
Förvaltningsrätten gör bedömningen att de lämplighetsbedömningar som skett har varit bristfälliga och inte uppnått kraven som följer av LV och värdepappersföreskrifterna.
Vidare skriver Förvaltningsrätten att det är ostridigt i målet att bolaget har tagit emot ersättning från de bolag som emitterat företagsobligationerna. Ersättningen har bestått av försäljningsprovision som betalats ut av emittenten och har beräknats som en andel av emitterat belopp som tecknats av investerare. Enligt Förvaltningsrätten står det klart att bolaget har tagit emot tredjepartsersättning på ett uppenbart otillåtet sätt.
Sammanfattningsvis anser förvaltningsrätten att Finansinspektionen har haft fog för sitt beslut.
