Hoppa till innehåll
Nyheter
plus | Ingår i Dagens Juridik plus

Toppadvokats arvode prutas efter ”bristande omsorg”



Genre-bild. En välklädd man med överrock, skjorta och slips Foto Leif R Jansson / SCANPIX /

Toppadvokaten som har haft uppdrag som konkursförvaltare i många uppmärksammade konkurser prutas nu i en konkurs på grund av att han har brustit i sin omsorg och noggrannhet.

I ett konkursmål i Attunda tingsrätt bestämde tingsrätten konkursförvaltarens arvode skulle prutas till 84 000 kronor exklusive mervärdesskatt. Prutningen gjordes efter att domstolen lyssnat till TSM:s bedömning att det finns skäl att sätta ned förvaltarens arvode. Domstolen har dock inte ansett att en så stor nedsättning som TSM föreslagit är påkallad.

Tillsynsmyndigheten i konkurser (TSM) har överklagat beslutet till Svea hovrätt och yrkat att arvodet ska bestämmas till 52 500 kronor exklusive mervärdesskatt. 

Konkursförvaltaren har motsatt sig TSM:s yrkande och för egen del begärt att arvodet ska bestämmas i enlighet med det arvodesyrkande som framställts i tingsrätten, alltså 115 250 kronor kronor.

Brister i konkursförvaltarens handläggning

Som grund för överklagandet har TSM anfört att det föreligger ett antal brister i konkursförvaltarens handläggning av konkursen på så sätt att förvaltaren inte har avskilt medel tillhörande konkursboet från advokatfirmans klientmedelskonto, förvaltaren inte har registrerat boet för mervärdesskatt, vilket orsakat skada genom att boet inte får tillbaka mervärdesskatt på förvaltarens arvode och andra kostnader och att förvaltaren har meddelat lönegarantibeslut för sent. 

Vidare har TSM anfört att det begärda arvodet är för högt mot bakgrund av de åtgärder som har redovisats av förvaltaren i arbetsredogörelsen. 

Hovrätten kommer först och främst fram till att konkursförvaltarens yrkande har framställts efter överklagandetidens utgång och ska därför avvisas. 

Boets medel på banken

Hovrätten skriver i domen att en konkursförvaltare inte avskilt medel tillhörande konkursboet från advokatfirmans klientmedelskonto inte är en brist som ska påverka arvodet i sänkande riktning, eftersom det står konkursförvaltaren fritt att välja mellan att ha boets medel insatta på bank i boets namn eller i förvaltarens eller förvaltarbyråns namn såsom klientmedel.

Vidare kommer hovrätten fram till att konkursförvaltarens arbete med den tvist som förekom i Örebro tingsrätt inte heller har varit bristfällig. 

”Det har inte framkommit annat än att förvaltaren hanterat tvisten efter noggranna överväganden. Att förvaltarens arbete med tvisten i efterhand visat sig ge ett ofördelaktigt slutresultat i relation till kostnaden för förvaltarens arbete med åtgärden, påverkar inte bedömningen om förvaltaren har agerat med tillräcklig omsorg”, skriver hovrätten.

Vidare noterar hovrätten att konkursgäldenären har varit momsregistrerad och då borde konkursförvaltaren även ha registrerat konkursboet för mervärdesskatt. Underlåtenhet att momsregistrera konkursboet kan dock inte ses som en omsorgsbrist som påverkar arvodet. 

”Arvode är en ersättning för utfört arbete och omsorgsbrister ska som tidigare nämnts påverka den åtgärd som utförts med bristande omsorg men inte arvodet i övrigt. Om en försumlighet – som i detta fall – består i underlåtenhet att utföra ett visst arbetsmoment så finns det inget arvode som är hänförligt till detta moment att reducera. En sänkning av arvodet i övrigt får inte heller användas som ett sanktionsverktyg”, skriver hovrätten.

Den uteblivna momsregistreringen får därmed ingen påverkan på bedömningen av förvaltararvodet. 

Bristande omsorg

Däremot delar hovrätten TSM:s bedömning att konkursförvaltaren har visat bristande omsorg i sin redovisning av boets medel. En förlikningslikvid på 12 000 kronor saknades inledningsvis i slutredovisningen och ett belopp om 6 460 kronor har tillkommit i halvårsberättelsen utan någon egentlig förklaring. 

”Att boets medel inte har redovisats korrekt bör påverka arvodet i sänkande riktning”, skriver Hovrätten.

Det har vidare framkommit brister i förvaltarens hantering av meddelande av beslut med stöd av lönegarantilagen. Enligt lönegarantilagen ska en kopia av beslut om lönegaranti samma dag som beslutet meddelades sändas till arbetstagaren och den myndighet som har tillsyn över förvaltningen i konkurser. Enligt TSM så har beslutet inkommit fem dagar för sent. Förvaltaren har uppgett att beslutet har meddelats samma dag som det sändes till myndigheten och därför inte inkommit för sent till TSM, men att datumet den 3 juni 2021 är felaktigt angivet på beslutet. 

Hovrätten skriver att förvaltarens uppgift om att beslutet meddelades samma dag som det skickades till myndigheten, det vill säga den 8 juni 2021, får godtas. 

Ingen rättelse

”Av vad som framkommit har förvaltaren dock inte gjort någon rättelse eller meddelat TSM och arbetstagaren om det felaktigt angivna beslutsdatumet och uppgiften om att datumet är felaktigt har uppdagats först i hovrätten. Det har därför inte varit möjligt för TSM att utreda om beslutet har meddelats i rätt tid eller inte. Förvaltarens agerande visar på bristande omsorg som bör påverka arvodet”, skriver Hovrätten.

”Sammanfattningsvis har hovrätten kommit fram till att konkursförvaltaren har brustit i sin omsorg och noggrannhet när det gäller redovisningen av konkursboets medel och i hanteringen av beslutet om lönegaranti. Detta bör påverka arvodet i sänkande riktning. Det finns dock inte skäl att sänka förvaltarens arvode mer än vad tingsrätten redan har gjort. Tingsrättens beslut ska därför inte ändras”, skriver hovrätten. 

Annons

Dagens Juridik Pro

Powered by Lexnova

Allt du behöver för juridisk analys: nyheter, rättsfall, expertkommentarer, video och AI-stöd – i ett professionellt abonnemang.

Få Tillgång
Annons