Hoppa till innehåll
Nyheter
plus | Ingår i Dagens Juridik plus

Ossian Ekdahl lämnar Första AP-fonden för forskningsarbete



Ossian Ekdahl, ägaransvarig på statliga Första AP-fonden vid Swedbanks årsstämma. Foto: Marcus Ericsson

Ossian Ekdahl, ägaransvarig på Första AP-fonden, lämnar fonden efter 24 år. Han ska forska kring svensk bolagsstyrning.
– Svensk bolagsstyrning är ganska ovanlig, säger han och poängterar att den är framgångsrik, men hur och varför det är så ska han forska om.

Ossian Ekdahl är chef för Ägaransvar på Första AP-fondens, där han arbetat under 24 år. Som chef för arbetet med ägaransvar företräder han fonden i ett antal valberedningar i börsnoterade bolag. För några dagar sedan meddelande han på Linkedin att han till sommaren 2023 ska lämna Första AP-fonden.

– Jag har haft ett väldigt utvecklande och spännande jobb. Jag har fått vara med om mycket spännande utvecklingar överhuvudtaget när det gäller svensk bolagsstyrning och utländsk också.

Är det något som du minns alldeles särskilt från dina år?
– Ja det finns en del olika, stora som små. Jag har haft mycket diskussioner med bolagen om olika ersättningsprogram och där har vi, fonden, tillsammans med andra ägare lyckats få till kompromisser och få till förbättringar i programmen. Vi har i Sverige mycket bättre incitamentsprogram än på många andra marknader, mycket mer modesta storlekar på ersättningsrpogrammen. I USA kan det vara enorma summor som betalas ut.

Hållbarhet är något som blivit en stor förändring, eller hur?
– Absolut. Trycket på bolagen att ta hänsyn till olika hållbarhetsfrågor har ökat ordentligt. Inte minst måste man rapportera mycket mer idag. Det ställs också krav från kunder och anställda på att bolagens verksamhet ska vara hållbar.  

Ossian Ekdahl har varit en av de ägarrepresentanterna som synts och hörts i flera uppmärksammade stormar kring börsbolag. Så sent som i mars satte Ossian Ekdahl ned foten mot Ericssons information vad gäller Iran-affären och bolagets ersättningsrapport.

– Ja, vi var ett antal ägare som inte tyckte vi fått tillräcklig information om Irak-affären och därför kunde vi inte rösta för ansvarsfrihet för styrelse och vd. Det har vi fortfarande inte fått, tillägger han.

Det var likadant kring två stormar i Swedbanks närtid. Bland annat då flera tunga ägare var missnöjda med hur ordförande Anders Sundström hade skött informationen kring avskedandet av Michael Wolf. Men även under Swedbanks bolagsstämma i mars 2019 då Första AP-fonden röstade för att inte bevilja vd Birgitte Bonnesen ansvarsfrihet för 2018. Enda utvägen var att hon fick lämna sitt uppdrag.

Hur viktigt är det med ett aktivt ägande?
– Jag tror att det är väldigt viktigt, men det är också något som jag tänker forska om. Den svenska modellen för bolagsstyrning är närmast unik med sin tydliga rollfördelning mellan ägare, styrelse och vd. 

Ossian Ekdahl har tidigare arbetat på Riksbanken, där han var chef över en analysenhet som studerade marknadens förväntningar och reaktioner på Riksbankens agerande. Dessförinnan arbetade han på Finansdepartementet. Sin civilekonomexamen och ekonomie licentiatexamen, båda i finansiell ekonomi, tog Ossian på Handelshögskolan i Stockholm. Han har också arbetat som lärare på Handelshögskolan i Stockholm och Universitetet i Karlstad.

Nu ska du alltså återuppta forskningsverksamheten?
– Jag är kvar på första AP-fonden under hela stämmosäsongen fram till sommaren. Först därefter ska jag börja forska. 

Vad är det som lockar dig?
– När jag har arbetat praktiskt så länge med de här frågorna ska det bli intressant att gå till botten med ett antal frågor. 

Ossian Ekdahl förklarar att forskningen kring Svensk bolagsstyrning kan utvecklas. Det finns en hel del forskning kring bland annat den amerikanska bolagsstyrningen, men inte så mycket om den svenska.

– Det svenska sättet med bolagsstyrning är ganska ovanligt eller den nordiska modellen. Sverige, Finland, Norge och Danmarks bolagsstyrning är ungefär likadana. Men de avviker från den amerikanska, den anglosaxiska modellen och den tyska modellen. Min syn är att vår modell fungerar bra. Det är därför det ska bli intressant att borra djupare i frågorna.

Han vill få ett forskarperpektiv på bolagsstyrningen och forska kring vad som kännetecknar en bra modell. Till syvende och sist handlar det om att se till att företagen kan utvecklas så bra som möjligt, uppger han.

Vad har hänt inom bolagsstyrning de senaste åren?
– Jättemycket under de 24 år som jag arbetat på första AP-fonden. Det har blivit mycket bättre självreglering, bättre samarbete mellan ägare och det finns olika typer av ägare. Det har även handlat till stor del om att följa och utvärdera regelverk som EU föreslår, säger Ossian Ekdahl.

Han beskriver det som en regleringsiver från EU där en del av regleringarna ställt till besvär för ägarna men även för styrelserna då det tar resurser från styrelserna. Han menar att en del av reglerna inte passar den svenska modellen. 

– De föreslagna regelverken ger ofta en ökad byråkrati för bolagen och deras styrelser. Många regler är dåligt anpassade för den svenska lagstiftningen och självregleringen. Regelverken blir lite konstiga för svenska bolag. Andra regler ger marginella effekter, säger han.

Han menar att effekterna av regleringarna ofta är uppnådda på annat sätt i Sverige och att detta endast leder till ökad byråkratisering. Han är dock tydlig med att det finns regleringar som EU inför som är bra också. Han vill inte dra alla regleringar över en kam. 

Ossian Ekdahl är även intresserad av att förstå hur den svenska och nordiska modellen har kommit att bli så framgångsrik.

– Vi har en aktiebolagslag där rollerna är väldigt tydligt beskriva. Men varför det är så framgångsrikt det får jag forska om. Jag och många kollegor tror att det är så att den svenska bolagsstyrningen är framgångsrik men det behövs forskning för att visa om vi har rätt eller fel. 

Vad vill du se för förbättringar i den svenska bolagsstyrningen?
–Jag tror det vore bra med ytterligare diskussioner mellan olika ägare. När man sätter sig ned och diskuterar saker och ting så har ägare, styrelse och vd samma mål, det är lönsamhet och hållbarhet. När man sitter ned så har vi en gemensam bild av hur det ska gå till. Vi har bra samtal i de allra bästa fall, säger Ossian Ekdahl.

Under de 24 åren som Ossian Ekdal varit ägaransvarig på första AP-fonden tycker han att svensk bolagsstyrning har blivit än bättre.

– Dialogerna har ökat i omfattning. Det leder fram till en bättre förståelse. En hel del tror jag beror på valberedningarnas arbete. Där jobbar man för en bra styrelse. Man lär känna varandra och förstår därför bättre hur andra ägare resonerar. 

Han är tydlig med att han inte kommer att lämna det operativa arbetet helt utan kommer att vara tillgänglig för både fonden och andra som rådgivare och kanske även ta sig an styrelseuppdrag. 

– Det är bra både för mig personligen och forskningen om jag har en fot kvar i marknaden. Och lever kvar i den verkligheten.

På frågan om det finns några typer bolag som han har på sin svarta lista när det gäller styrelseuppdrag, svarar han:

– Bolag som har en etisk hållning som jag inte tror att de vill förändra. Bolagen ska ha en vettig verksamhet som jag tror på och ha en vilja att förbättra.

Ossian Ekdahl slutar anställningen på Första AP-fonden  den sista juli innan hans uppdrag inom forskningen startar i höst. Den kommer att ske i samarbete med det nybildade Swedish Corporate Governance Institute (SCGI) i gränslandet mellan juridik och ekonomi – bolagsstyrning helt enkelt

Annons

Dagens Juridik Pro

Powered by Lexnova

Allt du behöver för juridisk analys: nyheter, rättsfall, expertkommentarer, video och AI-stöd – i ett professionellt abonnemang.

Få Tillgång
Annons