Riksdagen säger ja till förslaget om hårdare krav på att betaltjänstleverantörerna ska tillämpa tvåfaktorsautentisering vid fakturabetalningar, som innebär att en inloggning och identifiering sker i två steg med två olika faktorer.
Riksdagen säger ja till regeringens förslag om att kravet på stark kundautentisering vid fakturabetalningar online ska förtydligas och omfatta fakturabetalningar som utgör en betaltjänst. Det vill säga i de fall när det råder ett trepartsförhållande mellan en handlare, en köpare och en fakturautställare, som innebär att en annan part än säljaren tillhandahåller krediten.
Minska risken för bedrägerier
Syftet är att minska risken för att konsumenter drabbas av bedrägeri vid e-handel.
Stark kundautentisering innebär tvåfaktorsautentisering, som innebär att en inloggning och identifiering sker i två steg med två olika faktorer. Exempel på identifieringsmetoder som uppfyller dessa krav är e-legitimation eller bankdosa.
Betaltjänstleverantören Klarna uppger för Dagens Juridik att bolaget välkomnar de nya lagändringarna.
– Vi välkomnar lagstiftning som skyddar konsumenter och därför är Klarna positiva till detta. Vi använder redan BankID som autentiseringsmetod och har i flera år erbjudit konsumenter möjligheten att trigga BankID på varje köp. Vi använder oss även av andra medel för att skydda konsumenter och förhindra bedrägerier och arbetar kontinuerligt med att förbättra vår tjänster och öka konsumentskyddet, säger Filippa Bolz, kommunikationschef på Klarna.
Kreditprövning
Förslaget innebär också att ansvaret för den näringsrättsliga tillsynen av konsumentkreditinstituten flyttas från Konsumentverket till Finansinspektionen. Det kan till exempel handla om att kreditprövningskravet följs enligt konsumentkreditlagen, det vill säga att konsumentens återbetalningsförmåga prövas innan kredit beviljas.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.
