Riksrevisionen har granskat statens arbete med miljöhänsyn vid upphandling. Slutsatsen är att många myndigheter saknar en tillräckligt välorganiserad inköpsprocess och tillräcklig miljökompetens för att arbeta effektivt med de frågorna.
Staten gör årligen upphandlingar för miljardbelopp. Riksdagen har flera gånger poängterat att offentliga upphandlingar ska ta miljöhänsyn, och att Sverige ska vara ett föredöme på området.
Riksrevisionen har därför granskat statens arbete med miljöhänsyn vid upphandling. Den övergripande slutsatsen är att många myndigheter saknar en tillräckligt välorganiserad inköpsprocess och tillräcklig miljökompetens för att arbeta effektivt med de frågorna. Detta framgår av ett pressmeddelande.
– Myndigheternas engagemang har visserligen ökat, men det är fortfarande vanligt med brister i styrning, organisation, kompetens och uppföljning, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Hälften saknar tillräcklig kompetens
Riksrevisionens granskning visar att närmare hälften av myndigheterna saknar tillräcklig kompetens i miljöfrågor, och att myndigheterna i otillräcklig utsträckning analyserar miljökonsekvenserna vid upphandlingar.
– I praktiken läggs ofta ansvaret för att ta miljöhänsyn på den enskilda upphandlaren och myndigheten blir då beroende av den personens intresse och ambitionsnivå. Det är för sårbart, säger Henrik Allansson, projektledare för granskningen.
Riksrevisionen konstaterar också att myndigheterna inte tillräckligt följer upp de miljökrav som ställts vid genomförda upphandlingar. Därmed finns det en risk att leverantörerna inte lever upp till de ställda miljökraven.
Finns ett utforma stöd som inte används tillräckligt
Enligt Riksrevisionen tillhandahåller Upphandlingsmyndigheten ”ett väl utformat stöd för miljöhänsyn”, vilket framgick av granskningen.
”De statliga myndigheterna borde använda sig av detta stöd i större utsträckning. Kammarkollegiets upphandling av de statliga ramavtalen är också ett viktigt stöd för att säkerställa att miljöhänsyn tas. Myndigheterna använder dock endast i liten utsträckning möjligheten att ta ytterligare miljöhänsyn i samband med avrop från de avtalen”, skriver Riksrevisionen.
