Högsta förvaltningsdomstolens ordförande, Helena Jäderblom, har röstats fram till Årets Jurist av tidigare vinnare och nominerade.
I sin segerintervju med Dagens Juridik berättar hon om hur studentlivet i Uppsala fick henne att ”härda ut” under juridikstudierna, varför ”sittfläsk” och ”läshuvud” är bra egenskaper för justitieråd och hur slumpen ledde henne från notarietjänst till departement, Europadomstolen och justitierådsposten i HFD.
Segerintervjun med Årets Jurist är inbokad på Allhelgonaaftons eftermiddag. På domstolarna arbetas det halvdag och Högsta förvaltningsdomstolens ordförande har lovat att öppna huvudentrén klockan 14.
Klockan 13.55 kommer en man dragandes med en pirra över det folktomma kullerstenstorget utanför Högsta förvaltningsdomstolen. På pirran ligger koffertar, möjligtvis innehållande ett överklagande, och det är uppenbart att hans sikte är inställt på den halvdagsstängda domstolen. Besvikelsen är också stor när han inser att dörren till huvudentrén är låst. Så pass stor att han håller ett kort brandtal för mig och två lätt förvånade hantverkare om det, enligt honom, ”vansinniga maktmissbruk som pågår bland svenska myndigheter”.
Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt
Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.
”Uppsala fick mig att härda ut med studierna”
Några minuter senare har Helena Jäderblom visat mig upp till Högsta förvaltningsdomstolens plenisal. En sal där åtskilliga tvister mellan enskilda och myndigheter har avgjorts. Där berättar hon hur studentlivet i Uppsala fick henne att ”härda ut” under juridikstudierna som många år senare skulle leda till tjänsten som ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen.
– Jag tyckte inte att studierna var särskilt roliga. Men när utbildningen var klar var jag glad åt känslan av att ha hittat rätt.
Hon säger att hon inte planerat sin karriär och berättar att det var en tillfällighet som ledde henne in på förvaltningsrättens område.
– Jag delade upp min notarietjänstgöring mellan Åklagarmyndigheten och tingsrätt och var efter det rätt säker på att jag ville arbeta inom det offentliga på något sätt. Sedan anmälde jag mig till en informationsträff för notarier i Svea hovrätt och Kammarrätten i Stockholm och tyckte att det lät trevligt att arbeta på kammarrätten. Vid tillfället rekryterade kammarrätten fiskalsaspiranter och jag sökte och fick en tjänst.
– Det var en väldigt trevlig och rolig arbetsplats.
Domare, lektor och departementsråd
Efter avslutad domarutbildning, barnledigheter och ett år somtillförordnad lektor i offentlig rätt kom Helena Jäderblom tillJustitiedepartementet, där hon som längst arbetade vid grundlagsenheten och under den period då Sverige gick med i EU.
– Då blev det Europafrågor för hela slanten och under en bra stund för min del. Förhandlingar i Bryssel och möten i Strasbourg. Jag gick från att arbeta med vad som hade varit helt nationell lagstiftning till vad som hade kommit att bli en europeisk angelägenhet.
När 11 år hade gått sökte, och fick, Helena Jäderblom sin första ordinarie domartjänst som chefsrådman vid Länsrätten. Ett par år senare blev hon lagman vid Kammarrätten i Stockholm innan hon efter ytterligare fyra år blev justitieråd i den domstol där hon idag är ordförande – Högsta förvaltningsdomstolen. Där var hon i knappt ett och ett halvt år innan hon blev vald till domare i Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Drygt sex år senare utnämndes hon till ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen.
– I alla mina domartjänster har jag arbetat med mål där tvisterna är mellan enskilda och det allmänna. Det är väldigt intressant och stimulerande att arbeta med. Frågorna spänner över ett vitt fält och har ofta mycket storbetydelse för enskilda och för samhället.
Kan du känna att förvaltningsdomstolarna ibland har en pedagogisk uppförsbacke när det kommer till att förklara hur stor påverkan era avgöranden kan ha?
– Vi känner ett ansvar för att folk ska känna till oss och lita på att det fungerar bra här. Det är trots allt så att väldigt många av dem som någon gång hamnar i en domstolstvist hamnar i en sådan på förvaltningsdomstolssidan.
– Det är förvånande att juridikstudenterna får lära sig så lite om förvaltningsrätt. Det är mycket fokus på materiell rätt och processrätt som är kopplad till de allmänna domstolarna. Samtidigt gissar jag att de flesta juridikstudenterna så småningom kommer att arbeta i myndigheter och syssla med förvaltningsjuridik.
– Vi har dock inga problem att hitta riktigt duktiga jurister som vill arbeta här. Så på så sätt är det inget problem.
Bra med ”sittfläsk” och ”läshuvud”
Som ordförande och justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen är Helena Jäderbloms arbete uppdelat i inläsning, dömande och administration. ”Sittfläsk” och ”läshuvud” är värdefulla egenskaper för ett justitieråd, om man frågar henne. Hon är dock noga med att poängtera att man i sista instans får mycket serverat av såväl underrätter som skickliga justitiesekreterare.
– Har du ett mål som har gått igenom flera underinstanser så har du mycket serverat. Jämför du det med en domare i första instans som ska göra arbetet från början så har vi en helt annan situation. Det är en stor fördel.
”Jag har inga hobbies”
Vid sidan av ordförandetjänsten sitter hon i styrelsen för Sällskapet för medicinsk forskning, som ledamot av Permanenta skiljedomstolen i Haag och i Europarådets övervakningsmekanism för Tromsökonventionen om allmänhetens tillgång till allmänna handlingar. Nyligen har hon också avslutat arbetet som ordförande i Kommissionen för granskning av regeringens, Utrikesdepartementets och utlandsmyndigheternas arbete med att uppnå frigivning av Dawit Isaak och Gui Minhai.
Ett arbete hon tyckte tog mycket tid.
– Det tog mycket tid på slutet. Nu behöver jag koncentrera mig på arbetet här i Högsta förvaltningsdomstolen.
Bortsett från det upplever Helena Jäderblom dock att hon har en bra balans mellan arbete och fritid – även om hon inte har några hobbies.
– Jag skulle säga att jag ligger närmare 40-timmarsveckor än 100-timmarsveckor. Så jag har tid med både jobb och fritid. Sedan har jag inga särskilda hobbies, men familjen har ett lantställe i skärgården och en hund att ta hand om. Jag gillar musik, gärna opera, och att fjällvandra.
Är det stor press att vara ordförande för en av landets två högsta domstolar?
– Jag tyckte det var rätt krävande att vara chef under pandemin. Då fanns en oro hela tiden. Ska folk bli sjuka? Vad händer om detta blir värre än vad det redan är? Vem ska få vara i huset och arbeta? Men i vanliga fall är det ett roligt och spännande kollegialt arbete här och inte särskilt pressat. Vi har en bra situation just nu när det kommer till målbalanser och en fin arbetsmiljö. Då är det bara roligt att vara chef.
– Sedan kan det väl ibland kännas lite nervöst när när vi ska meddela dom i ett mål som vi förstår kommer att uppröra den ena eller andra parten, eller allmänheten för den delen.
Varför skulle du, som Årets Jurist 2022, rekommendera någon att bli jurist?
– Jag vet inte varför man ska rekommendera någon att bli jurist. Det får man fundera på själv. Ska jag säga något om fördelarna med att skaffa sig en juristexamen så är det att man blir bra på att hitta relevant information, att hantera och använda sig av den och att argumentera. Man lär sig en teknik för att skaffa sig djupare förståelse av komplicerade frågor. På så sätt får man en bra grund att stå på för att arbeta inom det samhällsorienterade fältet.
– Att arbeta som domare är roligt, utvecklande, omväxlande, komplicerat och ansvarsfullt. Det är ett viktigt samhällsuppdrag som jag tycker att man ska känna sig stolt över.
Till sist, hur känns det att ha blivit Årets Jurist 2022?
– Det känns oerhört hedrande och väldigt, väldigt, roligt.
