Den dåvarande kommunikationschefen Gabriel Francke Rodau sitter i vittnesstolen i Stockholms tingsrätt för att svara på vad han och banken kände till om Uppdrag Gransknings tv-program men också för att berätta hur kommunikationsarbetet på banken sköttes under den tiden.
Även aktiemäklaren, sparekonomen, Joakim Bornold, vittnar under torsdagen om sitt deltagande i Uppdrag Gransknings program.
Även flera av representanterna från Swedbanks aktieägare tar plats i vittnesstolen för att berätta om det uppmärksammade aktieägarmötet innan Uppdrag gransknings första avsnitt sändes.
Under torsdagen är det den trettonde förhandlingsdagen mot den tidigare Swedbank vd:n Birgitte Bonnesen som misstänks för svindleri och grovt röjande av insiderinformation.
I mitten av rättssalen sitter denna dag mannen som kanske syntes ännu mer än Birgitte Bonnesen i medierna i samband med den så kallade penningtvättshärvan som uppdagades av SVT Uppdrag Granskning. Det är den dåvarande kommunikationschefen Gabriel Francke Rodau som vid den tiden var talesperson för banken. Hans tjänstgöring på banken avslutades i oktober 2019 och anställningen avslutades i februari 2020.
Åberopad av både åklagarsidan och försvaret
Han är åberopad som vittne av både åklagarsidan och försvararsidan. Förhören tar hela förmiddagen och båda parter går igenom i stort sett samma mejlkonversationer och interna handlingar från banken.
Det är chefsåklagare Thomas Langrot som startar förhöret. Han vill höra om Gabriel Francke Rodaus roll på banken och hur kommunikationsprocesserna ser ut och vilka som är delaktiga och vem som bestämmer vad som ska komma ut.
– Vi jobbade gemensamt där vi faktiskt satt och diskuterade många av budskapen. Många budskap var desamma från kvartal till kvartal. Vi gjorde inte om alla budskap från grunden varje kvartal. En del av arbetet var att ta reda på vilka frågor är relevanta särskilt för det här kvartalet och då såg vi på två faktorer; Vad har vi gjort och vad har vi presenterat, vad behöver vi berätta och den andra delen var omvärldsfaktorer. Har det hänt något i omvärlden som vi kommer få frågor på och är det så att vi har fått mycket frågor i en fråga under kvartalet som vi skulle vilja belysa.
Åklagaren vill även veta om Gabriel Francke Rodau förbereder vad som ska sägas i intervjuer och om banken har medieövningar.
– Det sista övningsmötet vi hade där iscensatte vi ett analytikermöte där vd, CFO och riskchef sitter i ett rum och vi övriga i ett annat rum. Så körde vi investorrelations-presentation och så fick vi ställa frågor som att vi var marknaden eller media för i stort sett var det samma frågor som vi fick från dessa två olika grupperingar.
Ni övar alltså?
– Vi övar på det samtalet, det gjorde vi. Men jag vet att vissa företag har regelrätta mediaträningar där man ställer vd framför en kamera och övar på bryggor och allt vad det är. Men det inte gjorde vi. Jag har för mig att vid Birgittes första rapport vid Q2 2016 så hade vi en medietränare men annars har vi inte haft det, säger Gabriel Francke Rodau.
Birgitte Bonnesen bekräftar genom att le och och nicka.
Åklagaren vill veta mer om övningsmötena inför rapportsläppen. Om Bonnesen deltog vid dessa och om hon hade något att säga till om. Gabriel Francke Rodau svarar att hon var kallad till samtliga möten men var inte alltid med på mötena. Om hon var i Sverige kunde hon vara med i början eller slutet av mötena.
– Vi satt ju där tillsammans och alla hade rätt att säga till vad man tycker. Det var en väldigt kollektiv process. Där Birgitte framförallt hade synpunkter och frågor var kring kompletterande fakta om vi tillexempel pratade om fondportföljens utveckling så ville hon ha underliggande siffror på det. Men annars var hon en person i rummet. Vi hade högt i tak.
– Så som jag upplevde det så enades vi kring ett budskap och sedan höll vi oss till det.
Gabriel Francke Rodau får även frågor om han under sin tid som kommunikationsansvarig för banken tagit del av bankens compliance-rapporter. Han svarar att han varken bett om att få ta del av dem eller att han fått del av dessa. Han nöjde sig med att få muntliga rapporter från bland annat complianceavdelningen inför den kommunikation som skulle presenteras av banken.
Mediebevakning i oktober efter tredje kvartalsrapporten
Åklagare Thomas Langrot ställer frågor om mediebevakningen i oktober efter den tredje kvartalsrapporten.
– Vi var nöjda med dagen överlag men intervjun med SVT var mindre trevlig. Hon hade en ganska konfrontativ inställning och dessutom hade de strul med ljuset, vilket gjorde att intervjun drog ut på tiden vilket aldrig är positivt när man har ett tight tidsschema.
– När jag sett i efterhand vad vi sagt så tycker jag att det är i stort sett i linje med det budskap som vi hade förberett, säger Gabriel Francke Rodau.
Förhöret kommer in på februari 2019 då Uppdrag Granskning hörde av sig till Swedbank om en intervju.
– Min minnesbild var att förfrågan var att Uppdrag granskning skulle göra en uppföljning om Danske Bank-rapporteringen kring de svenska bankerna i Baltikum och ville intervjua vår vd.
Han uppger att han hade både mejlkontakt och telefonkontakt med Uppdrag Granskning.
Sätter detta igång några processer hos er nu med anledning av den här initiala kontakten?
– Det är klart att vi diskuterar detta inom gruppen och sedan även informerar bland annat vd.
Gabriel Francke Rodau berättar efter fråga från åklagare Tomas Langrot att press- och kommunikationsavdelningen satte samman budskapsmaterial där man sammanställde det som man hade sagt tidigare i frågorna. Detta användes vid intervjun med Uppdrag Granskning, berättar Gabriel Francke Rodau .
Ville de intervjua dig? Det frågar åklagare Tomas Langrot och ler mot Gabriel Francke Rodau som skrattar till och svarar:
– Nja, det är en bra fråga. De ville intervjua Birgitte Bonnesen, men som jag sade till dem där och då; Det blev jag.
Varför kunde inte Birgitte Bonnesen vara med?
– Jag tror inte att det fanns några pratiska förhinder men jag var vid sidan av vd, bankens huvudsakliga talesperson, så för mig var det fullt naturligt att ta den intervjun och särskilt eftersom hon nyligen hade uttalat sig om dessa frågor för SVT.
– Hon gjorde mycket intervjuer i samband med kvartalsrapporterna men gjorde inte mycket intervjuer däremellan.
Visste du vad UG skulle ställa frågor om?
– Vi hade fått ett mejl med åtta punkter som gav en viss fingervisning men det gav ingen heltäckande bild.
Var du beredd att svara på de åtta frågorna?
– Ja, det tycker jag att jag var. Vi tog fram en kommunikationsplan med ett antal budskap som anpassades efter dessa frågor. Här gjorde vi en medieträning där Josefin Uppling tränade mig.
På frågor svarar Gabriel Francke Rodau att han inte tagit del av compliance-rapporterna innan intervjun med Uppdrag Granskning. Han varken fick eller bad om att ta del av dessa rapporter, upprepar han.
Hur tyckte du att intervjun gick i efterhand?
– Jag är van att bli intervjuad av media både med och utan kamera. Uppdrag Granskning avviker ganska kraftigt i sina metoder mot andra medier. Det är ingen behaglig upplevelser. Jag var nöjd med vad jag levererade och även nu såg jag Uppdrag Granskning i onsdags och såg intervjun igen och kände att jag gjorde en bra intervju med tydliga budskap om den här frågan.
Åklagaren ställer frågan till Gabriel Francke Rodau om det ”Blev det lite livligt och stök?”. Han svarar med att förklara att mötet började med att den reporter som skulle intervjua honom var 30 minuter sen. Det andra teamet började rigga inför intervjun medan han samtalade med en av de andra reportrarna. Vidare berättar Gabriel Francke Rodau att när det var dags för intervjun satt den ena reportern vid sidan av och ”hojtade” när han inte var nöjd med Gabriel Francke Rodaus svar.
Visste ni om det kommande programmet skulle handla om andra banker också eller bara Swedbank?
– Vi hade en stark hypotes att detta skulle handla om andra banker också. Det var baserat på två stycken faktauppgifter från Uppdrag Granskning. Dels i en muntlig dialog med dem per telefon när vi sa att Birgitte inte skulle ställa upp på intervju. Då svarade de att ”det får stå för er om ni är den bank som inte har en vd med i programmet” och sedan i mejlet med de åtta punkterna så talar de om deras granskning av svenska banker, i plural. Det gjorde att vi hade en bild av att det var en granskning av flera banker.
Åklagaren undrar vilket budskap som gick ut efter intervjun med Uppdrag Granskning och innan programmet sändes.
– Vi har en kommunikationsplan hur vi behöver informera olika målgrupper och då framförallt var fokus för oss att förbereda de medarbetare som arbetade mot kund så de kunde besvara frågor som kom efter programmet. Där arbetade vi lite i blindo eftersom vi inte vet hur många banker Uppdrag Granskning granskar, vilken dramaturgi de ska använda eller vilket PR-arbete de satt i gång. Men vi förberedde ett material.
Vad är det för budskap?
– Mycket handlar om basala fakta. Vad vi sagt tidigare i dessa frågor och vad vi sagt i intervjun. Ett av mina budskap från Uppdrag granskning fanns med i materialet. Jag upplever att vi hade en konsekvent bild från oktober 2018 till februari 2019.
Vidare berättar Gabriel Francke Rodau att de som fick denna information var styrelsen, de största aktieägarna och en större grupp av seniora chefer och att det eventuellt gick ut en intranätsartikel.
Försvarets tur med frågor
Det har precis varit paus och nu ska försvaret förhöra Gabriel Francke Rodau. Det är advokat Christina Bergenstein som står för förhöret.
De går igenom ett mejl som Uppdrag Granskning skickat till banken inför intervjun där det framgår åtta punkter som förklarar vad intervjun ska handla om.
– Uppdrag Granskning har tittat på riskindikatorer och det är också vad banken gör när man jobbar med detta. Det som jag hade svårt och det var nästintill omöjligt att kommentera var de 50 kunder som Uppdrag Granskning hade på någon lista. Vi vet inte vilka kunder det handlar om. Det gör det ju svårt att kommentera.
Han berättar vidare att han heller inte hade kunnat kommentera enskilda kunder eller enskilda misstänkta transaktioner. Vid flera av punkterna uppger Gabriel Francke Rodau att det är frågor som han skulle ha haft svårt att uttala sig om.
– När det gällde Swedbanks motparter så hade ju inte Swedbank någon juridisk möjlighet att gå in på en annan banks kundlista. Det är extremt svårt att uttala sig om detta.
Magnitskyaffären
En av punkterna handlar om pengar, från den omtalade Magnitskyaffären – det väldokumenterade skattebedrägeriet i Ryssland, som slussas in i Swedbank. Detta var en av de åtta punkterna som ändå var lite specifik, menar Gabriel Francke Rodau. Han berättar att han hade han diskussion med compliance-enheten och fick veta att man hade inom banken gjort en utredning och kommit fram till att det inte hade förts över pengar från den här affären direkt till Swedbank.
När det gäller den så kallade 50-listan med högriskkunder berättar han att han ställde frågan till complianceavdelningen om banken har en 50-lista, men det fanns ingen sådan lista.
– Det är en lista som SVT har tagit fram. Jag fick inte den listan förevisat för mig. De hade någon form av rulle som de visade för mig under intervjun med hundratals eller tusentals transaktioner. Jag hade ingen möjlighet att ta del av den och kunde då inte göra några slutsatser av materialet.
Gabriel Francke Rodau får sedan berätta om intervjun igen. Han berättar att de satt öppet i Swedbank-byggnaden i Sundbyberg där det passerade ett hundratal personer medan intervjun pågick under en timme, varav cirka 40 minuter med filmkameran på.
– Det här upplägget med två reportrar där en huvudreporter som gör intervjun och en annan reporter som står vid sidan och skriker att man inte svarar på ett tillfredställande sätt har jag inte varit med om tidigare. Jag vet att det är så Uppdrag Granskning jobbar och att det kraftigt avviker från den journalistiska arbetssättet som andra journalister har.
Advokat Christina Bergenstein nämner transaktionslistan som tittarna får se ”slängas fram” framför Gabriel Francke Rodau i tv-inslaget.
– Det var en hel del under intervjun som kändes väldigt regisserat i förväg. I det här fallet skulle man förvåna mig med den här transaktionslistan men det var så att huvudreportern tappade den i marken så de fick ta om scenen där de skulle avslöja den här listan för mig. Men det är ju e del av dramaturgin.
– Jag fick aldrig känslan av att de visade den för att jag skulle gå igenom den för att se om den var korrekt.
När fick ni del av 50-listan?
– Vi insåg efter programmet att det fanns ett stort tryck att vi skulle kommentera den här listan. Vi bad om att få den från Uppdrag granskning. Min minnesbild är att jag kontaktade Uppdrag Granskning och fick svaret att de inte kunde lämna ut den till oss enskilt. Efter kontakt med SVT vd hänvisade vi till Uppdrags Gransknings ansvarig utgivare. Utifrån det samtalet fick vi samtal från redaktionen där de sade att de var beredda att låta oss fotografera av listan om vi ställde upp på en andra intervju.
Gjorde ni det?
– Ja, vi kände oss till nöd och tvungen att göra det.
Christina Bergenstein går sedan in på att Gabriel Francke Rodau ingick i bankens insiderkommittén. Han förklarar att denna verkade som en rådgivande funktion till bankens chefsjurist. Gabriel Francke Rodau berättar att insiderkommittén kom fram till att den information som skulle lämnas på aktieägarmötet inte innehöll någon insiderinformation.
Är du enig om att informationen inte var insiderinformation?
– Ja. Jag skulle säga av dubbla skäl. Dels av det skälet att den information som vi hade av programmet var inte av sådan substantiell eller precis art att det fanns anledning att offentliggöra eller skjuta upp ett offentliggörande. Den andra punkten är att jag inte kan minnas att någon bank eller motsvarande börsbolag innan detta hände har skickat ut ett pressmeddelande där man hänvisar till MAR-regelverket och offentliggör information som ligger till grund för ett tv-program.
Representanter från aktieägarna
Efter en lunchpaus är det dags för försvarets åberopade vittnen bland annat några av dem som deltog under aktieägarmötet som representanter för bankens 18 största aktieägare. Bland dessa Emilie Westholm, chef för ansvarsfullt ägande på Folksam. Hon berättar att hon minns att Birgitte Bonnesen nämnde tv-programmet i förbifarten under aktieägarmötet. Att det inte fanns med på Power point-presentationen. Den togs inte upp som insiderinformation och aktieägarna fick inte veta vad programmet skulle handla om. Även Ossian Ekdahl, chef för ägarstyrning hos Första AP-fonden, uppger att informationen om tv-programmet inte fanns med på något utskick eller på Power Point-presentationen. Han uppger att swedbank ”trodde nog” att programmet skulle handla om Danske Bank och andra svenska banker. Ossian Ekdahl berättar att han varken då eller nu uppfattar informationen som delades som insiderinformation. Han hänvisar till att det finns en del krav som ska uppfyllas för att det ska vara insiderinformation.
Sparekonomen och aktiemäklaren Joakim Bornhold kliver sedan in, sammanbiten, och sätter sig i mitten av rättssalen. På den tiden då det begav sig syntes han kanske ännu mer flitigt i medierna än vad han gör i dag. Då bland annat för att kommentera penningtvättsskandalerna i Danske Bank. Under torsdagen sitter han i rättssalen för att han intervjuades i Uppdrag Gransknings program.
Vad fick du uppfattningen att programmet skulle handla om?
– Det var tydligt. Jag blev intervjuad om alla de fyra storbankerna. Om hur de kommunikationsmässigt hanterade Danske Banks eventuella problem och satte betyg på dessa. Och jag satte bra betyg på alla. Det var vad programmet skulle handla om.
– Det skulle inte handla om penningtvättsproblematiken i Sverige utan mer hur bankerna kommunikationsmässigt hanterat detta gentemot den problematiken som fanns i Danske Bank.
En attack mot banken
Vidare berättar Joakim Bornold att han inte tänkte mer på intervjun efter den hade genomförts. Det var bara en bland många intervjuer som han gjort på den tiden. Det var en odramatisk intervju.
– Det var inte förrän Uppdrag Granskning hörde av sig till mig efter att börsen stängt dagen innan de skulle sända det första programmet. Då ringde man till mig och sade att man inte varit helt ärlig med vad programmet skulle handla om. De tyckte det var fair att upplysa mig om detta. Det de gjorde då var att skicka en transkribering av hela programmet till mig. De hade ord för ord skrivit ut allt som sades i programmet. Inte bara mina citat utan hela programmet.
– Jag måste erkänna att jag lovade dyrt och heligt att inte berätta för någon innan de sände detta. Jag inser när jag får detta underlaget och vad det verkligen handlar om att det är något helt annat. Dels handlar det bara om Swedbank och jag är ganska säker på att marknaden skulle uppfatta detta som en attack mot banken.
Han berättar att han kontaktar en tidigare kollega som nu jobbade på Swedbank. En kollega som han vet att Birgitte Bonnesen rekryterade till banken.
– Om de sitter på samma information som jag hade så tror de att programmet handlar om alla fyra storbanker och då kommer de får något helt annat i knät. Jag tror både banken och bankens aktieägare och bankmarknaden tjänar på detta.
Det är åklagare Thomas Langrot tur att ställa frågor.
Du är frispråkig sade du och är beredd att intervjuas?
– Ja.
Thomas Langrot presenterar en tidningsartikel på skärmen där Joakim Bornold uttalar sig i Dagens Industri i mars 2019, alltså efter Uppdrag Granskning har sänts, där rubriker lyder Bornold: Swedbank ljög – det är väldigt allvarligt.
– Vi som analyserar och följer aktiemarknaden vill ha så mycket transparens som möjligt. Om man säger att vi inte har den problematiken som Danske Bank har då blir det problematiskt när Uppdrag Granskning lägger upp det på detta vis. Men om man har brutit lagar och regelverk vet jag inte, men man har ett problem. Mitt problem med Swedbanks kommunikation var här att man säger att man inte har ett problem. De borde ha sagt att man har, som alla andra, vissa oklarheter i Baltikum.
Är det något fel i den här artikeln?
– Det tror jag inte. Jag har aldrig blivit felciterad.
Aktiemarknadens tro
Nu vill advokat Per E Samuelson också ställa en fråga utifrån tidningsartikeln.
När du uttalar dig här den 15 mars utgår du då ifrån att de uppgifter som Uppdrag Granskning publicerade var korrekta?
– Det här programmet förändrar ju allt. I programmet ger jag ju Swedbank ett väldigt högt betyg i sitt betyg för man var tydlig och klar med hur det såg ut. Det gör ju också att man straffades väldigt hårt när det här kom. Aktiemarknadens tro och tankar var ju att det inte fanns några frågetecknen. Men det kanske inte är programmets uppgifter mer än programmets verkan som gör det.
Dramaturgin?
– Ja det skapar problematiken.
Nu tar förhandlingarna lovledigt en vecka innan försvarets åberopade förhör med aktieägare fortsätter.
