Bråket mellan Lundin-åklagaren och försvaret fortsätter. Nu svarar åklagaren på försvarets kritik mot gärningsbeskrivningen och menar att ”det är svårt att förstå varför Ian Lundin och Bolaget dröjt med att väcka denna fråga fram till nu, något som riskerar att fördröja rättsprocessen ytterligare”.
Försvaret håller inte med och är fortsatt kritiska.
Samtidigt har regeringen förordnat att Stockholms tingsrätt är behörig domstol att pröva talan om medhjälp till folkrättsbrott.
Efter en längre tids uppehåll har Stockholms tingsrätt beslutet förberedelserna i målet rörande medhjälp till folkrättsbrott ska dra i gång igen. Målet har varit vilandeförklarat i avvaktan på Högsta domstolens prövning av överklagandet i fråga om rättegångshinder beträffande åtalet mot Alexandre Schneiter. Åklagaren har, med stöd från målsägandesidan, gång på gång försökt att få tingsrätten att fortsätta förberedelsen i målet och kalla till planeringssammanträde.
När tingsrätten nu beslutat att dra i gång förberedelserna i målet igen har försvaret och bolagets ombud riktat skarp kritik mot åklagarens gärningsbeskrivningar och menar att dessa är så pass bristfälliga att de inte uppfyller kraven i Europakonventionen. Nu svarar åklagarsidan på kritiken.
”Finns fullgoda möjligheter att försvara sig”
Åklagaren hänvisar till rättegångsbalken och menar att det inte finns något krav på åklagaren att denne i detalj ska beskriva den brottsliga gärningen. Åklagaren uppger att åklagarens kommande sakframställan under huvudförhandlingen är av betydelse då denna fyller ut och kompletterar gärningsbeskrivningen och bidrar till den tilltalades möjligheter att försvara sig mot det påstådda brottet.
Åklagare Henrik Attorps uppger att hans gärningsbeskrivning anger de faktiska omständigheter som ligger till grund för åtalet i det enskilda fallet.
”Det finns redan i detta skede, innan sakframställan har hållits, fullgoda möjligheter för de misstänkta och Bolaget att utifrån gärningsbeskrivningen försvara sig”, skriver Henrik Attorps.
Åklagaren ger några exempel såsom att det går att försvara sig och förebringa motbevisning i frågan om det vid den aktuella perioden förelåg en icke-internationell väpnad konflikt på sätt som påstås, huruvida de beskrivna militära offensiva operationerna genomfördes eller ej samt om dessa, för det fall de genomfördes, hade relevant koppling till den väpnade konflikten.
Vidare ger han exemplet att det går att försvara sig i frågan huruvida det agerande som påstås utgöra folkrättsbrott har genomförts, om det är brottsligt och om det ska beskrivas som grovt.
”Det är också fullt möjligt att försvara sig mot påståendena om den beskrivna medhjälpen genom att exempelvis påstå att agerandet inte utgör brottslig medverkan, att det inte är den aktuella klienten som agerat på påstått sätt, samt att invända mot att klienten ska ha haft uppsåt”, skriver Henrik Attorps.
Vidare menar han att bolaget har därutöver möjligheter att försvara sig genom att föra bevisning om brottets koppling till näringsverksamhet, frågan om erhållna ekonomiska fördelar samt vad företrädare för bolaget gjort för att förebygga brottsligheten.
Riskerar att fördröja rättsprocessen
Åklagare Henrik Attorps är även kritisk till varför försvaret först nu begär om komplettering av gärningsbeskrivningen – drygt tio månader efter åtalet väcktes. Den nu aktuella invändningen borde ha framförts betydligt tidigare till tingsrätten, menar han.
Åklagaren hänvisar till att valet av tidpunkt för nu aktuell begäran bör ses i ljuset av Alexandre Schneiters talan om avvisning av åtalet gentemot honom. Ett beslut väntas av Högsta Domstolen under oktober månad.
”Först nu väcks den aktuella frågan av Ian Lundin och Bolaget. Det är svårt att förstå varför Ian Lundin och Bolaget dröjt med att väcka denna fråga fram till nu, något som riskerar att fördröja rättsprocessen ytterligare”, skriver Henrik Attorps.
Svarar på kritiken
Ian Lundins försvarare Torgny Wetterberg svarar i sin tur på åklagarens kritik.
”Åklagarens ståndpunkt att gärningsbeskrivningen uppfyller rättegångsbalkens och Europakonventionens regler är felaktig. Det finns ingen orsak att upprepa eller komplettera vad som redan anförts i denna sak.
Det åklagaren uppger rörande betydelsen av sin egen sakframställan vid kommande huvudförhandling ger dock ytterligare tyngd åt de farhågor som påtalats i avsnitt 6.4 i vårt yttrande rörande gärningsbeskrivningens oklarheter – att åklagarens tänkta processföring skapar risker för det planenliga genomförandet av huvudförhandlingen”, skriver han.
Han pekar på åklagarens yttrande om att den kommande sakframställan ska fylla ut och komplettera gärningsbeskrivningen och därmed bidra till de tilltalades och bolagets möjligheter att försvara sig.
Den plan som åklagaren uppenbarligen nu har om att försvaret ska ha få besked om gärningsbeskrivningens närmare innehåll först under sin egen sakframställan vid huvudförhandlingen är, förstås, inte förenlig med regelverket och oacceptabel. Åklagarens angivna inställning understryker behovet av att åklagaren får handfast vägledning av tingsrätten”, skriver Torgny Wetterberg.
Behörig domstol
Samtidigt har åklagaren ansökt om att regeringen förordnar Stockholms tingsrätt som behörig domstol i mål angående folkrättsbrott, grovt brott, i Sudan under perioden 1999–2003 samt i talan om företagsbot och förverkande. Riksåklagaren har tillstyrkt ansökan och regeringen, med den numera tidigare utrikesministern Ann Lindes signatur, har förordnat att Stockholms tingsrätt är behörig domstol.
Under torsdagen hölls en förberedande förhandling i tingsrätten.
