Det är skarp kritik som riktas mot både åklagarna, dess åtal, och mot journalisterna under försvarets sakframställan i Stockholms tingsrätt.
– Det går inte att stoppa ett mediadrev, säger Birgitte Bonnesens privata försvararen Per E Samuelson.
Försvaret uppger även varför Birgitte Bonnesen tvingades lämna banken som vd.
– Birgitte fick lämna banken för att tvätta banken rent, fortsätter han.
Nu är det fjärde dagen i tingsrättsförhandlingarna mot Swedbanks tidigare vd Birgitte Bonnesen. Det är försvarets tur att hålla sakframställan.
Birgitte Bonnesen är åtalad för grovt svindleri i första hand och grov marknadsmanipulation i andra hand samt obehörigt röjande av insiderinformation.
Enligt åklagaren har de vilseledande uppgifterna haft den innebörden att Swedbank AB inte hade eller haft problem med sina AML-processer i bankens verksamhet i Estland under åren 2007 – 2018.
Talat om skillnaderna
Per E Samuelson inleder med att återigen konstatera att Birgitte Bonnesen inte har sagt det som åklagaren påstår i åtalet.
– Vår position är, som ni har förstått, att Birgitte har aldrig sagt det och det har aldrig någon annan företrädare för banken heller gjort, varesig 2018, 2019 eller en enda gång mellan 2017 och 2019. Det kommer vi att visa genom att gå igenom olika uttalanden som olika företrädande för banken har gjort under årens lopp, säger Per E Samuelson.
– Och varför har inte någon sagt det som åklagaren påstår. Jo, av den enkla anledningen att de inte haft anledning att göra detta, fortsätter han.
Han berättar att banken hade filialer i mängd länder och externa dotterbolag i Estland, Lettland och Litauen.
Vidare redogör han för att banken fick en reprimand i Lettland 2016 och i Litauen fick banken en reprimand 2018.
– Men hur var det i Estland? Det land som åklagarna har fokuserat sig på. Fakta är att man aldrig prickades av Estlands finansinspektion. Man fick aldrig någon kritik riktad emot sig från Estlands centralbank. Estlands finansinspektion var en enhet inom Estlands centralbank. Man har aldrig fått någon kritik under de här åren till skillnad från Lettland och Litauen. Utav dessa tre länder lyckades man, enligt myndigheterna, bäst i Estland.
Non-resident-portföljen
Försvaret går sedan in på bevispunkterna som handlar mycket om skillnaderna mellan Swedbanks och Danske Banks verksamhet i de baltiska länderna.
Bland annat pekar försvaret på att Danske Bank tvingades stänga sin non resident-portfölj 2015.
– Det är ett led för oss att visa på de stora skillanderna mellan Danske bank och Swedbank när det gäller non-residentportföljen. Swedbank hade inga agenter som jagade kunder. Detta gjordes en intern undersökning av det hösten 2018. Det är en av de stora skillnaderna mellan bankerna.
Vidare pekar advokat Per E Samuelson på Swedbanks position i Estland som stod i proportion av marknadsandelen i Estland. Deras andel av utlandsbetalningar ligger precis i linje med marknadsandelarna. Medan Danske banks marknadsandel var oproportionell.
– Det som Birgitte Bonnesen och banken gick ut med 2018 var helt korrekt, fortsätter Per E Samuelson att upprepa.
Han uppger även att Swedbank visste att det var viktigt att få ut ett meddelande till allmänheten om skillnaderna mellan Danske bank och Swedbank.
– Det hon gör är att jämföra med Danske Bank, säger Per E Samuelson.
Ofullständigt underlag
Han upprepar flera gånger att åtalet bygger på ett ofullständigt underlag. Han menar bland annat att åklagarna inte har gått igenom vilket AML-arbete som banken har gjort efter varje rapport och promemoria som skrivits under dessa aktuella år.
Vidare menar försvaret att banken inte försökt att hålla några promemorior eller rapporter hemliga så som har påståtts.
Per E Samuelson beskriver att banken och Birgitte Bonnesen hade med sig handlingar till Finansinspektionen som myndigheten inte visade intresse för. Åklagaren har inte hela bilden på bordet, menar Samuelson.
Försvaret riktar även skarp kritik mot Uppdrag Granskning som avslöjade de misstänkta penningtvättsaffärerna. Per E Samuelson pekar på att UG påstår att Swedbank var inblandade i Magnitsky-affären, vilket inte är korrekt.
Fick lämna banken
Efter en längre paus, som föregicks av några minuter bakom stängda dörrar på grund av företagshemligheter som skulle presenteras inför rätten i form av ett protokoll, berättar Per E Samuelson varför Birgitte BOnnesen fick lämna banken.
– Sammanfattningsvis kan jag säga att Birgitte fick lämna banken för att tvätta banken rent. Det är först nu ni som nya åhörare får höra det ingen har tidigare fått veta. Att man sagt fel i medierna. Man har haft ofullständigt underlag precis som åklagarna. Även FI som gav banken en sanktionsavgift, deras underlag är också ofullständigt.
Han uppger vidare att den stora advokatbyrån Clifford Chance, som banken anlitat, har haft tillgång till allt material från 2017.
– Vi förstår inte varför FI inte har haft tillgång till detta.
Birgittes Bonusens uttalanden
Advokat Per E Samuelson uppger att domstolen måste ta del av allt offentligt material som finns för att bedöma om Birgitte Bonnesens uttalanden den 23-24 oktober 2018 är korrekta.
Per E Samuelson pekar bland annat på att rätten bland annat bör läsa vd-kommentaren i bankens delårsrapport för tredje kvartalet 2018. Han menar bland annat att i bruset av medieuppgifter kan investerare läsa vd-kommentaren i delårsrapporterna för att få bankens samlade budskap.
Han riktar nämligen en hel del kritik mot artiklar och tv-sändningar kring Birgitte Bonusens uttalanden under denna period. Han menar att flera medier inte har tagit med hela citat från Birgitte Bonnesen utan har klippt i citaten. Han berömmer samtidigt en intervju från CNBC som var direktsänd där Birgitte Bonnesen fick tala till punkt.
– Bankens samlade budskap har pulveriserats av media, säger Per E Samuelson vid ett senare tillfälle.
– Artiklar och intervjuer innehåller inte bankens samlade budskap. Enstaka meningar är tagna ur sitt sammanhang av utvalda journalister och försedda med rubriker och kommentarer av journalister. Citerade uttalanden är i och för sig korrekta, säger Per E Samuelson.
Aktieägarmötet och tolv kallade vittnen
Innan det är dags för lunchpaus går advokat Per E Samuelson även snabbt igenom försvarets ståndpunkt när det åtalspunkten 2.
Åklagaren har yrkat att Birgitte Bonnesen ska dömas för obehörigt röjande av insiderinformation då hon som vd och koncernchef för Swedbank AB i Sverige, den 18 februari 2019, uppsåtligen i samband med ett möte med representanter för de största aktieägarna i Swedbank AB, obehörigen röjt insiderinformation.
Insiderinformationen har bestått i information med innebörd om att TV-programmet Uppdrag Granskning den 20 februari 2019 skulle sända ett program om Swedbanks bankverksamhet i Estland och att programmet skulle handla om Danske Bank och Swedbanks roll i penningtvättshärvan i Estland, samt information om att en representant för Swedbank blivit intervjuad av Uppdrag Granskning och att innebörden av intervjun var att banken bedömt att intervjun inte gått bra och att banken inte kommer väl ut i programmet och att kommande program inte kommer ge en positiv bild av banken.
– Vår inställning är att ingen på banken visste vad avsnittet skulle handla om, säger Per E Samuelson.
Han uppger att UG vilseledde banken om programmets innehåll. Försvaret har begärt vittnesförhör med tolv personer som fanns med på aktieägarmötet om det enligt deras uppfattning var insiderinformation som hon röjde.
– Detta är inte kreti och pleti. Det här bankens största aktieägare och Sveriges främsta analytiker som är väl medvetna vad insiderinformation är, säger Per E Samuelson.
– Hon hade inte någon insiderinformation att röja, fortsätter han.
Swedbanks styrning
Efter lunch är det dags för advokat Christina Bergenstein att fortsätta sakframställan.
Hon går igenom en snabb tidslinje som handlar om Swedbanks historia, Birgitte Bonnesens historia på banken och aktuella lagstiftningar som är tillämpliga i det aktuella målet.
Vidare går Christina Bergenstein igenom hur Swedbanks styrning såg ut vid den aktuella tiden. Hur Risk- och kapitalutskottet arbetar samt hur revisionsutskottet arbetar. Vilka uppgifter de har och vilka de rapporterar till.
Hon poängterar att styrelsen alltid hade möjlighet att anlita externa utredningar.
Internrevisionen, risk- och kapitalutskottet och revisionsutskottet rapporterar kvartalsvis, berättar hon.
Mer inom kort.
Dagens Juridiks reporter Sara Johansson följer förhandlingarna på plats i Stockholms tingsrätt. Följ vår rapportering under dagen.
