Lundin-målet rullar i gång i tingsrätten igen efter en längre tids uppehåll. Försvaret och bolagets ombud riktar nu skarp kritik mot åklagarens gärningsbeskrivningar och menar att dessa är så pass bristfälliga att de inte uppfyller kraven i Europakonventionen.
Efter en längre tids uppehåll rullar nu förberedelserna i målet rörande medhjälp till folkrättsbrott i gång igen. Målet har varit vilandeförklarat i avvaktan på Högsta domstolens prövning av överklagandet i fråga om rättegångshinder beträffande åtalet mot Alexandre Schneiter. Åklagaren har, med stöd från målsägandesidan, gång på gång försökt att få tingsrätten att fortsätta förberedelsen i målet och kalla till planeringssammanträde. Nu har Stockholms tingsrätt besluteta att förberedelsen i målet ska fortsätta.
Två sammanträden innan HUF
Stockholms tingsrätt konstaterar att den överklagade frågan inte bedöms ha någon inverkan på processen riktad mot Ian Lundin och Lundin Energy (nu namnändrat till Orrön Energy). En huvudförhandling i målet kommer alltså att hållas oavsett utgången av Högsta domstolens prövning.
Tingsrätten anser att åklagarens förslag om kommande sammanträden är en bra idé och bedömer för att flera sammanträden kommer att behövas för att förbereda målet för huvudförhandling.
”Vid det första sammanträdet bör formella frågor diskuteras, framför allt det tidsmässiga upplägget. Tingsrätten kommer att kalla till ett sådant sammanträde inom kort. Ett andra sammanträde hålls lämpligen efter att svaromål med bevisuppgifter inkommit. Vid det andra sammanträdet avser tingsrätten att behandla materialet i sak och inställningen till åtalets alla delar, samt att slutligt fastställa huvudförhandlingsplanen”, skriver tingsrätten.
Svaromål
Ian Lundin och Lundin Energy föreläggs att inkomma med svaromål och bevisuppgift.
Ian Lundins försvarare från A1 Advokater skriver i ett svaromål att det finns allvarliga bristerna i gärningsbeskrivningen och att det nbehövs förtydliganden och preciseringar av gämingsbeskrivningen.
”Åklagaren ska således, i fråga om påstådda huvudbrott, folkrättsbrott, för varje ”huvudbrottsgärning” ange de konkreta händelser i tid, plats och de övriga omständigheter som behövs för dess kännetecknande, inbegripet tillräckligt konkreta uppgifter om gärningsmän, som ligger till grund för åtalet om ansvar för medhjälp”, skriver försvaret.
Vidare skriver försvaret:
”Åklagaren ska också, i fråga om påstådda medhjälpsbrott, för varje medhjälpsgärning”, ange de konkreta händelser i tid, plats och de övriga omständigheter som behövs för dess kännetecknande som skulle konstituera medhjälpsbrott. Åklagaren ska även – tydligt – ange vilken huvudbrottsgärning som respektive medhjälpsgärning påstås ha främjat. Den nuvarande gärningsbeskrivningen uppfyller inte vad nu sagts”.
Försvaret hävisar till Europakonventionen och menar att ”bristerna är så ingripande och omfattande att Ian Lundin inte i tillräcklig mån, för att tillvarata sin rätt, har möjlighet att bedöma vad han ska försvara sig mot och därmed planera sitt försvar och inte heller överväga vilken bevisning han behöver åberopa till sitt fredande mot åtalet”.
”Behäftad med flera allvarliga brister”
Försvaret skriver att Ian Lundin har därför varken skyldighet eller möjlighet att avge bevisuppgift innan åklagaren har preciserat gärningsbeskrivningen på ett sätt som uppfyller kraven i Europakonventionen.
Vidare skriver försvaret att en närmare studie av gärningsbeskrivningen utvisar att ”den är behäftad med flera allvarliga brister” och alls inte är detaljerad, som en första anblick kan ge intryck av, vare sig gärningspåståendena ska ses som ett påstått folkrättsbrott eller flera.
”Bristerna fanns redan i de gärningsbeskrivningar som åklagaren grundade sina misstankar på under förunderundersökningen. De påtalades då också av försvaret, men åklagaren valde att inte åtgärda bristerna”.
Tid och plats för gärningarna
Bland annat pekar försvaret på frågetecken om definitionen av en regim-allierad milisgrupp. Åklagaren gör gällande att olika huvudbrott begåtts av ”den sudanesiska militären och regimallierade milisgrupper”
Försvaret skriver: ”Påståendet om ”regimallierade milisgrupper” är centralt eftersom gärningsmän tillhörande sådana milisgrupper påstås ha begått folkrättsbrott för vilka medhjälpsansvar utkrävs av Ian Lundin. Det föreligger därför ett behov av förtydliganden och preciseringar”.
Enligt försvaret är det även oklart i gärningsbeskrivningen vilka de specifika huvudbrottsgärningarna är, alltså konkreta gärningar som motsvarar händelser i tid och plats, gärning för gärning.
De 32 målsägandena
Vidare menar försvaret att det är oklart vilka konsekvenser anfallen mot de 32 målsägandena har resulterat i beträffande deras person respektive egendom. Inte heller har tid och plats angivits. Det framgår inte heller vilken egendom det rör sig om för varje enskild målsägande.
Vidare skriver försvaret att ”ett för åtalet centralt och grundläggande påstående är att samtliga huvudbrott skulle ha begåtts i syfte att ta kontroll över områden för oljeprospektering och därigenom skapa förutsättningar för Sudan Ltd:s verksamhet. Mot bakgrund härav är det av särskild betydelse för försvaret att frågetecken kopplade till identifieringen av påstådda huvudbrottsplatser klaras ut”.
Försvaret hänvisar även till att det i åtalet framgår att det var fråga om en tidsperiod som sträcker sig över 15 kalendermånader. Försvaret vill i denna del veta vid vilka tidpunkter som respektive angivna platser eller byar skulle ha drabbats av anfall med mark- och luftstridskrafter.
”Denna metodik att utforma en gärningsbeskrivning som använts av åklagaren är inte förankrad i lag eftersom det saknas uppgifter om tidpunkter när konkreta huvudbrottsgärningar skulle ha begåtts. Det finns därför ett behov av förtydliganden och preciseringar”.
Försvaret pekar på att gärningsbeskrivningen innehåller nio påståenden om gärningar av Lundinbolagen respektive Sudan Ltd som Ian Lundin påstås ha varit medhjälpare till i form av olika handlingar som i åtta fall bestått i framställda ”krav” och/eller tagna ”beslut” av Ian Lundin för bolagens räkning.
”Det finns ett behov av förtydliganden och preciseringar av åklagarens grundläggande påståenden om de handlingar som påstås konstituera medhjälpsansvar för Ian Lundin som möjliggör att förbereda och inrikta sitt försvar mot åtalet”, skriver försvararna.
Saknas grund för företagsbot
Även Lundin Energys ombud har inkommit med ett svaromål.
Bolaget bestrider att det finns någon grund för företagsbot eller förverkande. Bolagets primära invändning mot åklagarens yrkande om företagsbot och förverkande är att varken Ian Lundin eller Alexandre Schneiter har gjort sig skyldiga till något brott. Ombuden skriver att det saknas grund att ådöma bolaget en bot då något brott inte har begåtts.
Även bolagets ombud hänvisar till att gärningsbeskrivningen ”är behäftad med ett flertal allvarliga brister” och ansluter sig därmed till Ian Lundins inställning och önskemål om förtydliganden.
”De generella bristerna i gärningsbeskrivningen är så grundläggande att LPAB svårligen kan formulera sitt försvar i form av ett utvecklat bemötande av åklagarens talan, inklusive bevisuppgift”.
Ombuden räknar upp sex faktorer där det inledningsvis är särskilt angeläget med ett klarläggande. På vilka platser görs det gällande att de påstådda huvudbrotten har begåtts? Vid vilka tidpunkter? Vilka specifika huvudbrott påstås ha begåtts på respektive vilka platser, vid vilka tidpunkter och av vilka gärningsmän? Mot vilken eller vilka målsägande har de olika påstådda huvudbrotten begåtts? Vilket eller vilka påstådda huvudbrott har främjats genom respektive påstådd medhjälpshandling? Vilka konkreta beslut eller krav konstituerar de påstådda medhjälpshandlingarna?
Alexandre Schneiter
I skrivande stund har inte Högsta domstolen lämnat ett slutligt beslut i frågan om talan mot Lundins tidigare vd ska avvisas eller ej.
Alexandre Schneiters försvarare skriver i ett mejl till domstolen:
”Vi utgår från att tingsrätten inte utövar någon jurisdiktion mot Schneiter personligen, och att delgivning av ansökan om stämning således inte kommer att ske, innan slutligt beslut från Högsta domstolen föreligger”.
