Riksrevisionen förbereder en granskning av Riksbankens användning av tillgångsköp som penningpolitiskt verktyg.
Riksbanken har under perioden 2015–2021 köpt tillgångar, i form av värdepapper, i mycket stor omfattning. Vid utgången av 2021 uppgick tillgångarna till 975 miljarder kronor. Syftet har varit att stimulera inflationen, som då låg under det så kallade 2-procentsmålet. Under pandemin syftade köpen även till att stabilisera de finansiella marknaderna och trygga kreditförsörjningen.
Effektiviteten osäker
Riksrevisionen uppger att flera aktörer har påpekat att effektiviteten i dessa åtgärder är osäker, och att köpen kan ha oönskade sidoeffekter.
Nu avser Riksrevisionen att granska om Riksbanken använt tillgångsköp i penningpolitiskt syfte på ett effektivt sätt, enligt myndighetens hemsida.
